På den internationella kvinnodagen arrangerade Ålands landskapsregering ett seminarium på temat Var är kvinnorna? Om jämställd representation och jämställdhet i politiken. De olika inläggen under seminariet visade med all önskvärd tydlighet att mycket ännu återstår innan vi kan säga att vårt politiska liv är jämställt.
En faktor som diskuterades var kvinnornas underrepresentation i de politiska församlingarna på Åland, särskilt i lagtinget. Där har försök till förbättringar gjorts genom att erbjuda de politiska organisationerna en morot i form av en bonus ifall de har jämställda kandidatlistor.
Men det har gett klent resultat. Det står klart att morötter, särskilt om de är så små som vid det senaste valet, inte räcker för att åstadkomma förändring. Samtidigt är det ofrånkomligt att de politiska organisationerna har en nyckelroll eftersom de sköter rekryteringen av kandidater.
Låt mig därför presentera ett nytt förslag, som har mera drag av piska än av morot: avkräv alla politiska organisationer en jämställdhetspolicy för att få stöd för sin verksamhet. Det gör man redan för alla andra föreningar som får stöd av landskapet, varför inte av de politiska?
I policyn skulle till exempel kunna krävas planerade åtgärder för att stärka organisationens representativitet i olika avseenden. Detta kan införas redan nästa år, 2025, så att planerna hinner realiseras och bära frukt i valet 2027.
Ett annat problem är det sjunkande valdeltagandet. Det har nu sjunkit två val i rad. Något behöver göras. All kunskap på området säger att det är viktigt att få människor att delta i sina första val. Om de gör det är sannolikheten stor att de deltar också i kommande val.
På Åland har vi ett särskilt problem just med förstagångsväljarna, eftersom de i stor utsträckning redan har flyttat bort från Åland för studier eller annat. Därför borde rösträttsåldern sänkas så att flera hinner rösta medan de ännu bor kvar hemma.
Ålands lagting godkände redan 2017 en ändring av kommunallagen som innebar en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Dessvärre underkände presidenten ändringen, eftersom Högsta domstolen menade att den stred mot grundlagen. Det problemet ska åtgärdas i den kommande revisionen av självstyrelselagen.
Men det hindrar inte att vi redan nu sänker rösträttsåldern i lagtingsvalen. Om dem säger grundlagen ingenting. När 16-åringar kan rösta i parlamentsvalen i till exempel Nordirland, Skottland och Wales borde de kunna göra det på Åland också.
Casper Wrede,
tidigare valadministratör
