Onsdagen den 6 mars höll landskapsregeringens ledningsgrupp för projekt Sunnanvind ett så kallat avgränsningssamråd öppet för allmänheten. Syftet var att informera och inhämta synpunkter från medborgarna. Också minister Camilla Gunell (S) deltog liksom representanter för konsultfirman WSP, som producerat ett mycket påkostat dokument med beskrivning av projektet.
Mitt intryck var att entusiasmen för projektet var måttlig eller att publiken hade en avvaktande inställning. Det ställdes många kritiska frågor, vilket väl också var meningen. Tyvärr fick inte åhörarna några klara svar. När det visades bilder, som skulle animera hur vindkraftanläggningen skulle se ut från några olika håll och dag respektive kväll/natt, bröt protesterna ut!
Det gick inte att se några vindsnurror alls. Publiken framhöll att Långnabbaverken på Eckerö syns mer än tydligt över till Sverige, trots att de är mycket mindre. Nattbilderna visade inte tillstymmelsen till ljus. Det blev lite kaotiskt och Båtskären/Nyhamn jämfördes med Långnabbaverken med sina vita intensiva blixtljus. Det föreföll som om projektansvariga inte hade klart för sig reglerna för hinderbelysning.
Jag har gjort en beräkning av hur det borde se ut. Lite svårt att göra en jämförelse utan att ha en referens, men jag utgår från solen. Alla har väl sett en solnedgång över havet när en röd solskiva just ska dyka ner under horisonten, så jag väljer den bilden som referens. Med 350 meter höga snurror på 15 kilometers avstånd motsvarar verken 2,5 gånger solens diameter, på 20 kilometer blir det ganska exakt två soldiametrar. När jag studerar animeringarna på Sunnanvinds hemsida får jag intrycket att höjden är för liten. I en animering från Sverige av lika stora verk på 30 kilometers håll, ger de intryck av att vara större trots dubbla avståndet. Vad som är tydligt är att man både i Sverige och Åland valt att ge snurrorna en färg som gör att de nästan försvinner, trots klart solsken. Det stämmer inte med verkligheten. Nattbilderna är meningslösa om man inte visar de blinkande ljusen. Det är fullt möjligt att med dagens teknik lägga in blinkande ljus också på en stillbild. Jag misstänker att man avstått eftersom det ger ett alltför negativt intryck.
Det kom också upp en fråga om vad som händer när man börjar gräva i förorenade sediment med bland annat radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan. Då blev fisken i Östersjön otjänlig som föda flera år framåt. I dag är giftet inbäddat i bottnen och nivåerna i havet har återgått till normal status. På frågan svarade Ralf Häggblom att det inte är något problem. Giftet, som ligger på 10-20 centimeters djup kommer bara att spädas ut, så situationen blir bara bättre. Så dumma är inte ålänningarna att de går på sådana lögner. Börjar man gräva så kommer giftigt sediment att spridas långt och fisken riskerar på nytt bli otjänlig som föda!
Jan Grönstrand
