Den här veckan besöker USA:s president Joe Biden Finland. Finland har blivit extra intressant på grund av geografin samt Rysslands brutala och illegala anfallskrig i Ukraina. Att få med Finland och Sverige i NATO har inte bara varit en amerikansk prioritering, utan sannolikt också en stark personlig önskan av president Joe Biden.
Två veckor efter att Ryssland anfallit Ukraina ringde jag och talade med min gamla vän i Washington, Mike Haltzel. Mike är nuförtiden pensionerad men är kanske den i Washingtons värld av inflytelserika tankesmedjor som har djupast och längst kunskap av Finland. Han har besökt Finland otaliga gånger och har bott i Finland. Framförallt var han, innan han blev chef på en välrenommerad tankesmedja, rådgivare åt Joe Biden när Biden var ordförande i den amerikanska senatens utrikesutskott, något han var tills att han blev Obamas vice president.
Biden har arbetat med utrikes- och säkerhetspolitik nästan hela sitt liv, han har träffat Putin flera gånger under 15 år. Det fanns en oro i vissa kretsar i Finland över tajmingen för en NATO-ansökan och hur USA skulle se på det. Därför frågade jag Haltzel i telefonsamtalet hur han tror Biden och den amerikanska administrationen kommer se på ett hypotetiskt finskt och svenskt NATO-medlemskap. Han konstaterade med bestämdhet att dörren kommer vara öppen inte enbart för att Finland och Sverige uppfyller alla kriterier utan för att det också är ett sätt för Biden att få Putin att betala för det han gör. Putin vill absolut inte ha med Finland och Sverige i NATO, därför kommer ländernas anslutning bli en del av det höga priset han kommer få betala för kriget, konstaterade Haltzel.
Så har det nu gått när också Sverige, tack vare senaste dagars framsteg med Turkiet, är på slutrakan att bli fullständig medlem i alliansen. USA har sannolikt varit avgörande också i de samtalen och vi får se om Turkiet nu får köpa nya amerikanska F-16- stridsplan som en direkt konsekvens, vilket Turkiet önskat.
Då Joe Biden kommer till Helsingfors kommer han inte bara besöka president Sauli Niinistö. Niinistö har även bjudit in de övriga nordiska statscheferna för att stå värd för det tredje amerikansk-nordiska toppmötet. Det första hölls i Sverige för exakt tio år sedan då Obama besökte Stockholm och de nordiska statscheferna inbjöds dit. Det andra hölls i Vita huset år 2016 också under Obamas tid som president. Det är en fin sak att Niinistö nu får stå värd för det tredje toppmötet under en historisk tid och under Niinistös sista år som president. Niinistö kommer gå till historien som en inflytelserik president som visar att ett litet land kan ha större vikt än sin storlek. Han har haft en avgörande betydelse att lotsa in Finland (och Sverige) i NATO.
Det var meningen att ett OSSE-toppmöte i Helsingfors år 2025, 50 år efter Helsingforskonferensen som bildade organisationen, skulle bli kronan på Niinistös verk även om mötet skulle hållits efter att hans eget mandat tagit slut. Kriget ändrade på det och kvävde ”Helsingforsandan” som konferensen skulle återuppväcka. I stället blev det NATO-medlemskap, ett nordiskt toppmöte i Helsingfors med Ukrainas president Zelenskyj och nu ett nordiskt toppmöte i Helsingfors med Biden.
Vid sidan av det har Niinistö också använt sin position för att bidra till starkare kontakter mellan väst och den så kallade globala södern via sina statsbesök i Sydafrika, Namibia och Brasilien i våras där han talat för ökat nordiskt engagemang till förmån för hela väst. Det är ingen hemlighet att USA uppskattar dessa ansträngningar i en tid där många länder i världen fortsättningsvis förhåller sig neutralt till kriget i Ukraina. Det är inte otänkbart att just de frågorna kommer vara en av huvudpunkterna för diskussionen under toppmötet med Biden.
Mats Löfström
