I landskapsregeringens förslag till ny högskolelag får vi läsa att rikets behörighet omfattar:
1. rättsområdena internationella fördrag
2. handelssjöfart
3. offentliga sjörätten
4. sjösäkerheten (enligt internationella konventioner)
5. sjöfartsutbildningen (med behörighetsfördelning och överenskommelseförordning)
6. dimissionsrätt till statens universitet (det vill säga vilka fordringar en läroinrättning ska fylla)
7. utvärdering av kvalitetssystem (samma behörighet med riket, överenskommelseförordning med Nationella centret för utbildningsutvärdering)
8. att vara verksam inom hälso- och sjukvården och således regleras sjukskötarutbildningen med en överenskommelseförordning
Nog har landskapsregeringen humor också. Det står i lagtexten sedan att: ”Undervisningsväsendet hör dock(!) i sin helhet även inom detta område till landskapets behörighet”.
Enligt protokoll fört vid enskild föredragning på utbildnings- och kulturavdelningen överförs till lagberedning förslag till ny lag om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser (lagpromemoria, ÅLR 2023/8806 U2 9). Blir referensramen faktiskt åländsk?
Mera precist skriver man i lagförslaget så här: ”Ett arbete pågår vid landskapsregeringen med att ta fram en egen åländsk referensram för kvalifikationer som kopplar ihop det åländska utbildningssystemet med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF)”. Det blir ”lättare att planera, genomföra och utvärdera utbildningar”. Visst kan det vara så.
Men ”dock” verkar det som ramen blir allt annat än åländsk. Och all denna bortskänkning av behörighet i extremliberal anda kostar (se insändare 13.3.)
Merja Renvall (Ob)
