Optinova Holdings nya styrelse uppfyller inte näringsrättens krav på åländsk representation. Detta efter att ägaren Eriksson Capital rekryterat styrelsemedlemmar från Sverige.
– Vi har sökt efter den erfarenhet och kompetens vi tror kan hjälpa Optinova in i nästa generations avancerade produktion och den komplexa globala spelplanen man verkar på, säger Rebecka Eriksson, vice vd och ansvarig för Optinova på ägarbolaget.
Genom att inte söka tillfällig näringsrätt för den nya styrelsen vill ägaren Eriksson Capital skapa debatt om en förändring av näringsrätten.
– Optinova är till 100 procent ägt av ålänningar och har en stor del av sin produktion på Åland. Det finns dessutom väldigt lite industri på Åland. Vi behöver ett diversifierat näringsliv, det märks inte minst nu i kristider, säger hon.
– För att Åland ska växa och attrahera både stora och små bolag behövs förutsättningar som underlättar för det, inte försvårar. Detta gäller inte bara för större bolag. Att i dag flytta till Åland som litet ägarlett företag gör att du inte själv kan utgöra din styrelse eller ta med den styrelse du har. Det kommer att utgöra ett hinder för många. En viktig aspekt i Ålands ambitiösa hållbarhetsagenda är att skapa attraktionskraft för företag, säger Rebecka Eriksson vidare.
Generationsväxling
Ett sätt att göra det möjligt för företag att både skapas och växa på Åland är enligt henne att avstå från kravet att bolagsstyrelser ska bestå till två tredjedelar av ålänningar.
Optinovas styrelse består nu av fyra personer, med Rebecka Eriksson som ordförande och representant för ägaren. Den andra ålänningen är Andreas Remmer.
För att skala ner styrelsen till önskad storlek träder både tidigare styrelseordföranden Jan-Mikael von Schantz och Eriksson Capitals grundare Trygve Eriksson tillbaka. Det handlar enligt Rebecka Eriksson om en medveten generationsväxling.
Sedan ett halvår tillbaka är i stället Louise Nicolin och Martin Grauers nya styrelsemedlemmar. Bägge är svenska medborgare. De anlitades också på ett något ovanligt sätt.
– Vi annonserade efter styrelsemedlemmar i Sverige, och det väckte väldigt stort intresse. Vi kände inte till någon av dem sedan tidigare, säger hon.
Gynnar alla
Louise Nicolin är styrelseproffs men har sin bakgrund både inom försäljning och marknadsföring och inom industristyrning. Hon har också ägnat sig åt kvalitets- och valideringsarbete inom biovetenskap.
Martin Grauers är konsult inom förändringsarbete, har arbetat på Scania och suttit i Klarnas ledningsgrupp. Han har erfarenhet av digitalisering och automatisering inom industrin.
Skulle ni kunna hitta samma kompetens på Åland?
– Jag tror inte det. Inte den typ av bred erfarenhet inom internationell industri som de har.
Rebecka Eriksson lyfter också fram att hon också i allmänhet ser ett värde i att ta in personer med annan bakgrund och erfarenhet än den dominerande.
– Diversitet i allmänhet gynnar både oss som individer, företaget och hela Åland. Det är så lätt hänt i ett litet samhälle att samma person sitter på många positioner, vi får invanda relationer till varandra, satta uppfattningar om personer och liknande åsikter.
Ni går nu öppet ut med att Optinovas styrelse inte uppfyller näringsrättens krav. Vad gör ni om det visar sig att ni riskerar förlora näringsrätten?
– Det har vi inte bestämt ännu, och för mig är det också oklart vilka verktyg landskapsregeringen har i sammanhanget. Men vi tar en sak i taget.
Enligt Rebecka Eriksson finns det två alternativ att ta till om styrelsesammansättningen stöter på problem hos landskapsregeringen. Det ena är att ansöka om tillfällig näringsrätt som ställer lägre krav på styrelsens sammansättning. Det andra är att placera holdingbolaget utanför Åland, troligen i Helsingfors.
Ha en diskussion
Hon betonar också att frågan långt är symbolisk. Det företag som berörs är Optinovas holdingbolag som på grund av Optinovas företagsstruktur har ytterst lite faktisk verksamhet.
Omsättningen i holdingbolaget har de senaste åren legat mellan två och tre miljoner euro. Detta jämfört med Optinova Godby som senast omsatte 19 miljoner och Optinova Jomala som omsatte tio.
De tre produktionsbolagen – produktion äger även rum i Thailand – säljer produkter till koncernens försäljningsbolag, som i sin tur säljer till kunder. Inget försäljningsbolag finns på Åland. Totalt har Optinova ungefär 230 anställda på Åland, 180 i Thailand samt säljare på flera platser i världen.
Rebecka Eriksson säger att hon kommer att ta kontakt med den grupp som landskapsregeringen utsett för att utreda en förändring av näringsrätten (se separat artikel). Hon betonar att det inte bara handlar om Optinova eller ens bara stora åländska företag.
– Vi har gärna en diskussion med dem om vad som är viktigt för att näringslivet ska kunna leva och utvecklas. Jag tror att en förändrad näringsrätt kan gynna hela Åland, säger hon och tillägger:
– Det finns tillräckligt med kulturella och mentala hinder för att vi ska klara oss utan de strukturella.

Henrik Herlin