Insändare
”Den så kallade inbesparingen på Embarsundslinjen är inte ens mätbar i landskapets ekonomi”, skriver Agneta Raitanen.
Robert Jansson
Motiverat spara 20 euro per dag?
I en insändare skriver Agneta Raitanen om vad besparingen blev på Embarsundslinjens införda turlista.
Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Turlista på Embarsund infördes sommaren 2025 trots stora protester. Med facit i hand kan vi konstatera att inbesparingen i bränslekostnader blev 600 euro i månaden i snitt. Det är cirka 20 euro per dag.
Det känns inte helt motiverat, milt sagt, speciellt inte i jämförelse med Fredrik Petterssons uttalande i Ålands radio den 13 maj där han påstår att ända upp till 40.000 euro är ”småpengar”. Det handlade då om kameror som ska scanna registerskyltar. Så vad ska vi då kalla detta? Den så kallade inbesparingen på Embarsundslinjen är inte ens mätbar i landskapets ekonomi.
Det kan säkert, för den som inte bor här, vara svårt att sätta sig in i hur mycket en turlista med tre turer i timmen påverkar livet för oss som bor här och nyttjar färjan över Embarsund i vår vardag. Det handlar om drygt 250 meter av vår färdväg.
Tänk er att det skulle vara möjligt att ta sig över Svibybron tre gånger i timmen, jämna klockslag, 20 över och 20 före varje heltimme. Det kan vara en helt bra jämförelse om vi i exemplet med Svibybron bortser från att det går att ta sig fram andra vägar. Så mycket extra krångel till ingen nytta alls!
Jag har många gånger, av personer som mera sällan nyttjar Embarsundsfärjan, fått höra argumentet att det är bra med turlista för ”Då vet man när färjan går!”. Om man överför det påståendet till tunneldebatten så skulle det heta ”Vi vill ha färjan kvar för man vet när den går!”.
Det har jag dock aldrig hört uttalas ens från den mest hängivna tunnelmotståndare. Skillnaden ligger alltså i att komma fram på ett visst klockslag eller att komma fram när som helst.
Det finns en gräns för hur mycket man kan spara in på en viss verksamhet. Eco-driving har tillämpats redan en längre tid, det sparar bränsle och genom att vänta lite varje tur kan man få med flera bilar på samma gång. Men lönekostnaderna finns kvar. Trots att man inför en turlista så finns där ingen vinst att få. Kan det helt enkelt vara så att gränsen redan var nådd för vad som går att spara in på Embarsundslinjen?
Agneta Raitanen
