Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade EU-medborgarna anser att deras land på det hela taget har gynnats av EU-medlemskapet.Unsplash.com
Orolig omvärld enar i varje fall Europa
Den senaste Eurobarometern visar att stödet för EU aldrig har varit starkare, och i Finland är siffrorna än mer positiva. Men ett rekordförtroende är inget som består av sig självt. Det måste förvaltas.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Europaparlamentets senaste Eurobarometerundersökning, publicerad den 1 juli, ger en ovanligt tydlig bild av var EU:s medborgare befinner sig efter flera år av krig, energikris och ekonomisk osäkerhet: förtroendet för unionen har inte urholkats, det har stärkts. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att deras land på det hela taget har gynnats av EU-medlemskapet. Samma höga nivå av förtroende noterades i vintermätningen 2025 och är den högsta som uppmätts.
I Finland är mönstret ännu tydligare. Andelen här som anser att landet gynnats av medlemskapet ligger något högre än EU-genomsnittet, och nästan åtta av tio finländare beskriver unionen som en källa till stabilitet i en orolig värld.
Petter Lobråten
Undersökningen bygger på över 26.000 intervjuer i samtliga 27 medlemsländer, genomförda i april och maj i år. Mönstret är tydligt: ju osäkrare omvärlden känns, desto mer ser européerna unionen som en trygghet snarare än ett problem. En majoritet vill att EU ska spela en större roll för att skydda medborgarna mot globala kriser och säkerhetshot, och en överväldigande majoritet anser att medlemsländerna behöver stå mer enade för att möta dagens globala utmaningar.
I Finland är mönstret ännu tydligare. Andelen här som anser att landet gynnats av medlemskapet ligger något högre än EU-genomsnittet, och nästan åtta av tio finländare beskriver unionen som en källa till stabilitet i en orolig värld, vilket är fler än i unionen som helhet. Det är också bland finländarna man hittar den mest påtagliga skillnaden i sinnesstämning. Känslan av hopp, förtroende och tillfredsställelse med livet ligger betydligt högre än EU-genomsnittet, medan känslor av hjälplöshet, ångest och ilska är påtagligt ovanligare. Det säger något om ett land där institutionerna fortfarande åtnjuter förtroende, även när omvärlden ger anledning till oro.
Samtidigt skiljer sig finländarnas prioriteringar från övriga unionens. Där EU-medborgare i genomsnitt främst vill att parlamentet tar sig an inflation och levnadskostnader, toppar försvar och säkerhet finländarnas lista, en fråga som engagerar klart fler i Finland än i unionen som helhet. Det är knappast förvånande med tanke på var landet ligger på kartan, men det är värt att notera: stödet för EU handlar i Finland i hög grad om unionen som skydd, inte primärt om ekonomisk gemenskap eller inre marknad.
Det finns skäl till viss försiktighet i tolkningen. Finländarnas syn på det egna EU-medlemskapet har faktiskt sjunkit något sedan den senaste mätningen, samtidigt som EU-genomsnittet har stigit. Förtroende av det här slaget är heller inte statiskt, det byggs upp i kristider och kan rinna bort lika snabbt om förväntningarna inte infrias. När en majoritet av unionens medborgare nu säger att de vill se EU göra mer, snarare än mindre, är det ett tydligt uppdrag, inte en garanti för fortsatt stöd.
Ålandstidningen
Ett rekordstort förtroende är ett kapital som kan förvaltas väl eller slarvas bort. Om parlamentet och medlemsländerna lyckas leverera på de förväntningar om säkerhet, ekonomisk stabilitet och gemensamt agerande som mätningen visar, finns goda skäl att tro att stödet håller. Om löftena stannar vid ord riskerar dagens förtroende att bli en parentes i historien, precis som tidigare toppnoteringar har följts av nya perioder av tvivel. Just nu, mitt i sommaren 2026, är det ändå värt att notera att unionen uppfattas som starkare än på länge, inte svagare.
