Rädda havet och bönderna – ta efter Flandern

Det är sommar i den åländska skärgården och vattnet lockar. Men havet kring Åland mår illa av övergödning, och en del av näringen kommer från jordbruket på öarna. På Åland sprider lantbrukare redan gips på åkrarna för att binda fosfor, ett tecken på att bönderna vill vara med och lösa problemet.

Orsaken är ingen gåta. I hela landet står jordbruket för mer än hälften av både kväve- och fosforbelastningen på Östersjön. Merparten handlar om djuren. I djurtäta områden sprids mer stallgödsel än åkrarna behöver. Särskilt fosfor samlas i marken och läcker till vattnet. Men gips och bättre gödselhantering räcker inte hela vägen. Det som krävs är en omställning till ett växtbaserat livsmedelssystem, där marken odlas för att föda människor i stället för djur.

Men det är inte böndernas fel. De kan bli både lösningen och vinnarna. I Flandern, den flamländska delen av Belgien, betalar regionen grisbönder för att lämna grisproduktionen, genom att lägga om eller avveckla den. Den som går med får upp till 120 procent av värdet på djur, byggnader och utrustning, alltså mer än marknadsvärdet. Ingen tvingas. EU har godkänt stödet på 200 miljoner euro, som en del av arbetet mot jordbrukets kväveutsläpp. En flamländsk prognos pekar på att mer än en tredjedel av grisgårdarna inte längre har grisar 2030. När gårdar lämnar djurhållningen minskar näringen som annars läcker ut i havet.

Danmark visar vägen. I det gröna trepartsavtalet inrättas en grön arealfond på cirka 40 miljarder danska kronor för naturrestaurering och rewilding: skogsplantering, våtmarker och uttag av åkermark, framförhandlat med bland annat böndernas egna organisationer.

Nu är det Ålands tur. Låt lagtinget och landskapsregeringen driva på för ett EU-godkänt omställningsstöd efter Flanderns modell, som hjälper bönderna att gå från djurhållning till växtbaserad odling och återställd natur. Det är sommar och solen skiner över skärgården. Det är dags att rädda både havet och bönderna.

Linda Lindström

Jonas Norberg