Åland har större möjligheter än vad som framgår

Med anledning av artikeln om Ålands energisårbarhet finns det skäl att nyansera bilden. Rapporten lyfter en viktig fråga. Åland är sårbart om de båda elförbindelserna till Finland och Sverige skulle slås ut samtidigt. Det är en risk som bör tas på största allvar.

Däremot ger påståendet att Åland endast producerar 30 procent av sin egen el en missvisande bild av verkligheten. På årsbasis producerar den åländska vindkraften tillsammans med övrig lokal produktion, främst solkraft, närmare 70 procent av den el som förbrukas på Åland. Under stora delar av året exporteras dessutom betydande mängder lokalt producerad el till omgivande marknader.

Ålands utmaning är därför inte främst brist på energiresurser. Utmaningen är att kunna använda dessa resurser när de behövs som mest.

Den befintliga reservkraften utgör en viktig del av Ålands beredskap, men den räcker inte ensam för att försörja Åland under längre perioder av isolerad vinterdrift. Samtidigt finns det i dag inte praktisk möjlighet att föra in och fullt ut nyttja den omfattande vindkraftsproduktion som redan finns installerad på Åland om förbindelserna till omvärlden skulle försvinna.

Ett storskaligt batterilager skulle förändra förutsättningarna avsevärt. Batterier är ingen energikälla i sig, men de fungerar som en möjliggörare för hela elsystemet. Det handlar inte om oprövad teknik eller framtidsvisioner. Storskaliga batterilager är redan i dag en etablerad del av elsystem i många länder och används för att stärka både driftsäkerhet och försörjningsberedskap.

Genom att stabilisera nätet och hantera variationer i produktion och förbrukning kan batterilager öka nyttan av befintlig reservkraft och samtidigt möjliggöra användning av den vindkraft som redan finns installerad på Åland.

Resultatet blir ett robustare energisystem med betydligt lägre bränsleförbrukning, minskat behov av bränsletransporter och beredskapslager samt lägre kostnader och miljöpåverkan.

Ingen seriös aktör hävdar att Åland skulle kunna drivas enbart med vind och sol under ett långvarigt isolerat driftsfall. Reservkraft kommer även i framtiden att vara en nödvändig del av beredskapen.

Men genom att kombinera befintlig reservkraft med energilager och lokal förnybar produktion kan självförsörjningsgraden i ett isolerat driftsläge höjas från dagens uppskattade 30-40 procent till 80-90 procent på årsbasis.

Rapporten har därför rätt i att Ålands energiberedskap behöver stärkas. Men diskussionen bör inte stanna vid att beskriva sårbarheten. Om Åland menar allvar med att minska sitt beroende av omvärlden behöver fokus nu flyttas från problembeskrivning till åtgärder.

Investeringar som stärker möjligheten till isolerad drift, ökar nyttan av befintlig reservkraft och möjliggör användning av den lokala energiproduktionen bör ses som en del av Ålands beredskapsarbete, inte enbart som energiprojekt.

Christer Nordberg

Vd, Vind AX Ab