Elpriserna påverkar varenda person, organisation och företag på Åland. Både direkt och indirekt. Hushållen har att vänta högre elpriser, men också högre konsumtionskostnader på flera varor och tjänster som effekt på elpriserna. Företagen kommer dock troligtvis inte att kunna lyfta hela energikostnaden från konsumenterna vilket gör att resultaten försämras vilket påverkar anställningsviljan och investeringsförmågan.
Landskapets egna kostnader, liksom kommunernas, kommer också att dramatiskt öka.
Problemet är akut nu och kommer att eskalera under vintern, för att förhoppningsvis minska i betydelse igen på våren.
Det är därför av största vikt att landskapsregeringen vidtar åtgärder nu direkt och kommer med handlingskraftiga förslag i den tilläggsbudget som ska presenteras i september.
Wille Valve (MSÅ) och Robert Mansén (C) har gjort lovvärda utspel som vi utgår från att syns i regeringens arbete.
Vill man ha åtgärder med låg administration och jämlik utdelning bör man givetvis gå till källan. Liberalerna har pekat på vikten av att minst bibehålla kapitaliseringen av Kraftnät Åland, och därigenom åtminstone sänka överföringsavgifterna. Vi har tyvärr blivit nedröstade. Vi hoppas att landskapsregeringen tänker om till den delen.
Energipriserna började stiga innan Rysslands anfallskrig i Ukraina, och snabbt kunde vi konstatera effekterna av kriget och den uteblivna ryska naturgasen på den europeiska marknaden.
Det är bra att regeringen jobbar med den långsiktiga energipolitiken men det behövs snabbare åtgärder än så. Inte heller kan den åländska regeringen sitta still i båten och avvakta vad man ska göra i Finland och Sverige.
Likaså är det alldeles centralt att landskapsregeringen och övriga beslutsfattare på Åland gör sin läxa när det gäller den offentliga ekonomin. Nu är sannerligen inte tid att höja skatter och avgifter, snarare tvärtom.
Ingrid Zetterman
