Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
I höstas var Mariehamns stad nära att sälja MCA till JP Agenturer för 34.000 euro. Nu, lite drygt ett halvår senare, säljer man i stället verksamheten till Ålcom för någonstans i trakten av en halv miljon euro.
15 gånger mer pengar alltså, Visst, MCA:s styrelse har städat en del i bolagets ekonomi sedan i höstas, men annars är den enda egentliga skillnaden mellan processerna att den senare gick den öppna vägen. Med facit i hand ser det ut att bli en bra affär för stadsborna, och det var precis den poängen som lyftes i höstas innan politikerna drog i handbromsen.
Argumentet som lyftes när den riktade försäljningen fördes fram, och som vädrats även den här veckan, var att en öppen försäljning riskerade att skapa ett monopol som drev upp priserna för stadsborna. Det är ett argument som inte riktigt håller. Ja, Ålcom blir ensam kabel-tv-operatör på Åland, men kabel-tv är en föråldrad teknik på väg att fasas ut. Det finns i dag en lång rad alternativ och operatörer att välja mellan för den som vill se på tv eller streama.
För Ålcom handlar det om någonting annat: Kundunderlaget. Genom affären kan man producera tjänster till 3.000 nya kunder utan att kostnaderna ökar nämnvärt, och får samtidigt möjlighet att sälja in bredband och andra tjänster. Då är det knappast fråga om något monopol, utan snarare om en konkurrensfördel på en bredbandsmarknad där den största konkurrenten är IP Connect, som inte lämnade något anbud på MCA.
Visst är Ålcom betydligt större än konkurrenten – i fjol uppskattade IP Connects vd Fredrik Hjelmborn bolagets marknadsandel till omkring 15 procent. Samtidigt har IP Connect sagt att man vill stärka verksamheten och fortsätta ta marknadsandelar. I ryggen har bolaget det svenska teknik- och telekombolaget GlobalConnect som just nu bygger ut ett fibernät i hela Norden för omkring 40 miljoner euro, och som ägs av riskkapitaljätten EQT.
Ålandstidningen
Argumentet om risk för en monopolsituation bygger också på ett antagande om att Ålcom skulle missbruka en sådan position. Här kan man konstatera att Ålcom i förlängningen till största del ägs av Ålands telefonandelslag med cirka 7.000 andelsägare.
Man kan även fråga sig om det verkligen är stadens uppgift att försöka reglera konkurrensen på en marknad. Att sälja tv-kanaler hör knappast till det kommunala uppdraget, något som såväl politiker som tjänstemän har konstaterat gång på gång. Då bör man heller inte lägga sig i hur konkurrensen på marknaden ser ut.
Nu har staden gjort sitt, bolaget är sålt och när man i efterhand tittar på siffrorna är det svårt att dra någon annan slutsats än att det var rätt att göra om processen.
