Lemland – en kriskommun på papperet, men en framtidskommun i verkligheten

Landskapsregeringen anser att Lemlands kommun enligt lagen är en så kallad kriskommun. Det är ett konstaterande som bygger på de ekonomiska nyckeltal som lagen anger och som utgår helt från kommunens historiska bokslut. Ser vi tre år tillbaka i tiden går det därför att konstatera att Lemland enligt lagens kriterier uppfyller förutsättningarna för en kommun med synnerligen ansträngd ekonomi - på pappret.

Men Lemland är mer än sina gamla historiska bokslut. Och framför allt är en kommun inte bara sin historia – den är också sin framtid.

Det är viktigt att skilja mellan två saker: vad lagens nyckeltal säger om gamla historiska bokslut och vad kommunens faktiska ekonomiska situation säger nu och om framtiden.

Lemland har i dag en ekonomisk situation som är betydligt starkare än på flera år och vad en påklistrad etikett som ”kriskommun” ger intryck av.

Kommunens kassa är stark. Likviditeten ger kommunen handlingsutrymme och förmåga att hantera både investeringar och tillfälliga ekonomiska svängningar. Exempelvis renoveringen av skolan finansierar vi helt med pengar ur den egna kassan. Även halvårsbokslutet visar en utveckling som ger anledning att se mycket positivt på kommunens ekonomi framåt.

De ekonomiska nyckeltalen fyller en viktig funktion. De ska ge en signal när en kommuns ekonomi utvecklas i fel riktning. Men de har också en begränsning. För när man bedömer en kommun utifrån flera år gamla bokslut, som landskapsregeringen nu gjort för Lemlands del, finns alltid risken att verkligheten redan har förändrats när klassificeringen görs. Lite som mjölk där bäst före datumet passerat för länge sedan.

Landskapsregeringens bedömning enligt kriskommunlagen ska givetvis tas på allvar. Lagstiftningens kriterier finns av en anledning. Men vi ska också våga se hela bilden.

Lemland är en kommun med en stark kassa, har ett av Ålands lägsta kommunalskatter och en aktuell ekonomisk utveckling som ger goda förutsättningar för befolknings- och näringslivstillväxt. För Lemland är mer än historiska nyckeltal.

Därför tycker jag att Lemlands ekonomi måste handla om mer än frågan om kommunen kan klassificeras och dömas som kriskommun enligt lagen och på basen av historiska bokslut.

För den viktigare frågan är: Hur använder vi Lemlands starka utgångsläge för att skapa en ekonomiskt hållbar och växande kommun för framtiden?

Mitt svar är att Lemland ska vara proaktivt. Vi ska skapa förutsättningar för inflyttning. Vi ska välkomna företagande och investeringar. Vi ska utveckla kommunen utan att bygga upp onödiga kostnader. Vi ska investera klokt och strategiskt. Och vi ska använda kommunens ekonomiska resurser på ett sätt som stärker både dagens och morgondagens Lemland. Det är så vi bygger framtidskommunen Lemland.

En stark kommunekonomi skapas inte genom att enbart reagera på gamla problem eller gamla bokslut. Den skapas genom att fatta beslut som stärker kommunens ekonomi även om fem och tio år.

Lemland ska inte dömas eller styras på basen av gårdagens siffror – utan av morgondagens möjligheter.

Tony Asumaa,

Kommunstyrelsens ordförande i Lemland