”Det nya sjukhuset kommer att vara modernare, mer flexibelt och dimensionerat efter den vård vi faktiskt behöver”, skriver Arsim Zekaj (S).Karin Hougberg
Det nya sjukhuset anpassas efter behoven
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) skriver en insändare om det nya sjukhuset.
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Kursen mot det nya sjukhuset ligger fast. Målet är att det ska stå klart 2034. Det nya sjukhuset kommer i huvudsak handla om arbetssätt och vårdinnehåll. Arbetet med vårdstrategin fram till 2040 är gjort och paketeras nu till ett meddelande som går till lagtinget under hösten. Vårdstrategin anger ramarna för nio viktiga delar som styr den politiska riktningen för Ålands hälso- och sjukvård.
Arbetet går nu vidare med tre stora bitar som ska falla på plats under 2026 och 2027. ÅHS tar fram ett rums- och funktionsprogram som avgör hur stort sjukhuset behöver vara och vad som ska finnas där. Landskapsregeringen tar fram en finansieringsplan. Fastighetsverket tar fram en fastighetsutvecklingsplan för hela området. Allt det här hålls ihop av en styrgrupp och en parlamentarisk arbetsgrupp som kommer att tillsättas för det här syftet.
En sak glöms återkommande bort i diskussionen. Förberedelserna för vårt nya sjukhus kan inte betyda att vi fortsätter jobba precis som i går ända fram till den dag vi flyttar in. Det går förstås inte. Det nya sjukhuset kommer att vara modernare, mer flexibelt och dimensionerat efter den vård vi faktiskt behöver. Vårdplatser, lokaler och verksamheter kommer i långt större utsträckning behöva fungera över gamla klinik- och avdelningsgränser.
Med tanke på diskussionen de senaste veckorna tycker jag också att det är viktigt att vara rak och ärlig. Vi kommer inte att bygga ett nytt sjukhus med en buffert på 40 eller 50 procent som vi har i dag. Det säger sig självt att ingen verksamhet blir hållbar om man dimensionerar för full fart men i praktiken köra på halvfart.
Åland ska självklart ha en ordentlig buffert för vårt insulära läge. Vi måste klara alla toppar och situationer. Men 50 procent är inte buffert. Det är överkapacitet och vi måste kunna kalla en spade för en spade. Det är egentligen ganska logiskt. Vi ska planera utgående från de verkliga behoven, ta ordentlig höjd men inte överdriva åt något håll.
Ålandstidningen
Det här är utan tvekan en av de största omställningarna ÅHS kommer att göra på decennier. Då behöver vi också förstå att den kommer att skapa friktion med det vi är vana vid. För det finns bokstavligen ingen större eller mindre förändring i en människobransch som går ljudlöst förbi. Ändrar man arbetssätt kommer någon att reagera. Flyttar man verksamheter kommer någon att vara emot. Börjar människor arbeta på ett annat sätt kommer det att finnas frågor och oro.
Den som tror att en så stor eller liten omställning ska gå ljudlöst förbi underskattar nog hur förändringar fungerar i en verksamhet som består av människor.
Här tycker jag att den politiska diskussionen de senaste veckorna blivit tokig. Åland kan inte politiskt ge ÅHS ett tydligt uppdrag att utveckla verksamheten och börja anpassa sig till den verklighet vi har framför oss med vårdbehov, nytt sjukhus och ekonomiska ramar och sedan politisera varje beståndsdel och hörn så fort något faktiskt föreslås.
Det är ingen särskilt hållbar hållning om vi på allvar vill genomföra den här omställningen. Den omställningen kan inte börja göras 2034 när flyttlådorna står i korridoren. Då är det för sent. 2034 ska vi inte bara ha ett nytt sjukhus. Vi måste också ha en vård och arbetssätt som är redo att flytta in i det.
