Ljuspunkter i finländsk ekonomi

Finansministeriets högsta ledning satt i veckan ner tillsammans med finansministern för att ta fram det första offentliga förslaget till nästa års statsbudget. Budgetförslaget landar på 92 miljoner euro.

För första gången på länge fanns det lite draghjälp i budgetarbetet då de ekonomiska utsikterna förbättrats i Finland. Den offentliga ekonomin kämpar med strukturella problem vars reformer kommer behöva fortsätta under nästa mandatperiod, men den begynnande tillväxten i finländsk ekonomi gör arbetet lättare. Framför allt betyder det att regeringen inte kommer behöva enas om några ytterligare inbesparingar vid den kommande budgetmanglingen senare i sommar.

Det är oerhört positivt att Finlands ekonomi äntligen växer efter 15 år utan tillväxt. Finland har tampats med dålig konkurrenskraft och har drabbats extra hårt av flera externa chocker: Pandemi, Rysslands invasion av Ukraina, energikris och inflation som alla inneburit både betydande extra utgifter (militärt bistånd, högre försvarsutgifter, ökade räntekostnader, krisstöd) samt förlorade intäkter (minskad aktivitet, bortfallet av handeln med Ryssland, Rysslands motsanktioner och ökad osäkerhet).

Finlands BNP växte första kvartalet i år med 0,9 %, vilket i jämförelse med förra året är en ökning med 2,5 %. Rapporterna om att exporten dragit bra har kommit både från officiella siffror och från transportörer som kör produkterna ut i världen. Det här är kanske till och med lite överraskande på grund av all osäkerhet med handeln till USA och effekterna av kriget i Mellanöstern.

I veckan kom siffror från Finlands handel om att detaljhandeln växer, om än måttligt. Teknologiindustrin, Finlands största bransch och exportgren, dit både Nokia och verkstadsbolag som Wärtsilä, Kone och ABB hör rapporterade också om det bästa läget sen pandemin.

Efter många plågsamma år i Finlands ekonomi och där regeringen tvingats göra stora nedskärningar och strukturella förändringar för att öka Finlands konkurrenskraft känns det som om något mentalt har ändrats till det positiva hos många finländska företag. Nya företag såsom sattelitbolaget ICEYE värderas nu till över tio miljarder euro samtidigt som kvantbolaget IQM gått till börsen med ett marknadsvärde på över två miljarder euro. Bolag som Nokia, Wärtsilä och Fortum rider på AI-vågen på olika sätt, och där framför allt Nokia äntligen börjat växa igen. Samtidigt gör flera finländska företag nu stora internationella förvärv där hisstillverkaren Kone går i spetsen.

Det här har betydelse eftersom bolagen är betydelsefulla för att skapa arbetsplatser, skatteintäkter och upprätthålla ekosystem av underleverantörer och forskningsprojekt. Det är centralt att Finland inte blir en dotterbolagsekonomi utan att bolagen har huvudkontor, anställda, produktion och gör investeringar i Finland.

Ännu har sysselsättningen inte tagit fart, även om den väntar öka till hösten. Det kommer då öka skatteintäkterna, minska de offentliga utgifterna samt bidra till starkare köpkraft och förhoppningsvis att också bostadsmarknaden börjar växa igen, vilket tillsammans med sysselsättningen har en stor psykologisk betydelse för förtroendet i ekonomin.

För Åland är det viktigt, både direkt och indirekt, att Finlands ekonomi går bra. Därför är dessa ljuspunkter värda att uppmärksamma.