Insändare

”Lyceet minskar med 20 platser och flera utbildningar vid yrkesgymnasiet skulle inte starta”, skriver Anna Holmström (C) om konsekvenser av inbesparingskraven.

Budgetramen får konsekvenser för utbildningen

Ålands gymnasiemyndighets ordförande Anna Holmström (C) skriver i en insändare om styrelsens budgetförslag.

Publicerad

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Efter styrelsens möte den 26 augusti har det varit en del diskussion om Ålands gymnasiums förslag till budget och dimensionering för 2027. Jag vill därför förklara bakgrunden, men också vara tydlig med att varken jag eller styrelsen tycker att den föreslagna dimensioneringen är en bra lösning.

Styrelsen ska lämna ett budgetförslag till landskapsregeringen inom den ekonomiska ram vi fått och samtidigt föreslå hur många utbildningsplatser som ska erbjudas 2027. Vi måste alltså visa vad ramen innebär i praktiken. Svårigheterna har varit kända under budgetarbetet och vi har haft möten med representanter för landskapsregeringen om situationen. Vi har minskat antalet budgeterade årsverken med omkring nio och även minskat andra kostnader. Trots det ligger vi ungefär 250.000 euro över ramen. För att komma längre behöver vi börja minska själva utbildningen.

Vi föreslår alltså inte färre utbildningsplatser för att vi anser att det är rätt väg. Vi visar vad som händer när verksamheten ska anpassas till den ram vi fått, och konsekvenserna är enligt vår bedömning mycket dåliga. Förslaget innebär 350 utbildningsplatser samtidigt som 373 ungdomar går ut grundskolan 2027. Lyceet minskar med 20 platser och flera utbildningar vid yrkesgymnasiet skulle inte starta. Särskilt illa är att den nya turismutbildningen och den planerade smågruppsundervisningen för merkonomer riskerar att inte komma i gång. Den senare är avsedd för ungdomar som behöver mera stöd och som redan har färre alternativ. Även utbildningen till it-stödperson skulle utebli och antalet platser inom sjöfarten minska.

350 platser och 373 avgångsnior betyder inte automatiskt att 23 ungdomar blir utan plats. Men det är heller inte bara årets nior som söker. Det finns ungdomar som tagit sabbatsår, vill byta utbildning eller av andra orsaker vill börja på nytt. Fler kan därför behöva söka sig till Sverige eller Finland. Vi pratar till stor del om 16-åringar och alla kan eller vill inte flytta hemifrån då. I vissa fall kan hela familjen flytta och Åland samtidigt förlora yrkesverksamma föräldrar och deras kompetens. Alla familjer har dessutom inte samma möjligheter att ordna studier utanför Åland.

Jag vill att vi ska kunna utveckla Ålands gymnasium och göra utbildningarna mera attraktiva. Vi behöver möta både ungdomarnas önskemål och behoven på den åländska arbetsmarknaden. Turismutbildningen och smågruppsundervisningen är exempel på sådan utveckling. En utbildning som inte startar eller tas bort är dessutom inte alltid enkel att få tillbaka.

Styrelsen har föreslagit att den reducerade internhyran fortsätter under 2027 och 2028. Det skulle ge oss tid att anpassa ekonomin utan lika stora ingrepp i utbildningsutbudet. Ålands gymnasium ska självklart använda sina pengar ansvarsfullt, men uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna måste hänga ihop.

Styrelsen har nu gjort det vi är skyldiga att göra och redovisat vad den givna ramen får för konsekvenser. Nu är det landskapsregeringen som ska ta ställning till sitt budgetförslag till lagtinget. Jag och styrelsen anser att konsekvenserna av den här dimensioneringen är för stora och hoppas därför att landskapsregeringen hittar en annan lösning.

Anna Holmström (C)

Ordförande för Ålands gymnasiemyndighet