För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
I skrivande stund lyser informationen med sin frånvaro och ålänningarna hålls ovetande om EU:s omfattande migrations- och asylpakt som gäller sedan den 12 juni 2026.
I hela tio rättsakter reglerar EU hur asylprocesserna ska gå till. Det infördes en ny gemensam hantering av migrationskriser och samarbete med tredjeländer. Den nya Eurodac-databasen ska bidra till att skapa koppling och stöd till nationella myndigheter. Pakten tydliggör vilken medlemsstat som ansvarar för prövningarna samt skapar en rättvisare fördelning av asylsökande. Senast efter att ha läst det sistnämnda borde man vakna till och agera i förebyggande syfte.
När frågan i början av juni i år behandlades diskuterades inte migrationspakten som helhet utan då gällde det endast ett lagförslag angående ensamkommande barn. Hur ser då detta ut? EU-kommissionen har fastställt att barns behov är en prioritering, eftersom pojkar och flickor som migrerar är särskilt utsatta. Men sedan noterar man att ensamkommande barn och barn under tolv år tillsammans med sina familjer bör undantas från gränsförfarandet om det inte finns säkerhetsproblem. Tillsammans med sina familjer?
På en mera konkret nivå utgår man från att barn bör erbjudas lämplig inkvartering och assistans, inklusive rättsligt bistånd, genom hela förfarandet för fastställande av status. Slutligen bör de också ha snabb och icke-diskriminerande tillgång till utbildning och tidig tillgång till integrationstjänster. Det vill säga i praktiken i kommunerna! Man noterar till exempel att kommunerna i sin planering ska beakta möjligheterna för att bevara det egna språket och den egna kulturen. Hur blir det då med integrationen?
Ur lagförslaget (nr 17/2025-2026 den 13 maj 2026) framgår det att till Åland flyttar över 900 personer varje år. Samtidigt sker detta: årligen kommer till Finland 100-300 ensamkommande barn utan vårdnadshavare och år 2015 kom exceptionellt 3.024 barn. Och ingen ställer frågan varför denna barninflyttning genom EU:s yttre gränser fortfarande får ske!
Ålandstidningen
Det framgår också att utkomststödskostnaderna för de ensamkommande barn som för närvarande vistas i landskapet uppskattas till cirka 25.000-30.000 euro per år. Härtill kommer ytterligare kostnader för till exempel läkemedel och personalresurser samt boendekostnader som med nuvarande klientantal utgör ungefär 8.200 euro per år. Boendet tänker landskapsregeringen överföra till socialvården.
Nu debatteras lagförslaget igen i lagtinget. Samtidigt om de olika asylprocedurerna kan man läsa om hos svenska migrationsverket (googla med ordet migrationspakten) eftersom vår landskapsregering (C, Lib, S) inte anser det vara viktigt att informera oss om.
