Ett värdigt slut

Tingsrätten i Åbo stod inför ett ovanligt fall då två äldre gentlemän steg in utan advokat för att försvara och förklara varför föräldrarna inte begravts enligt gällande praxis.

Människan blir liten inför döden, både de som ska ta farväl och den som ska lämna.

En sista önskan vill de anhöriga till varje pris uppfylla, det är inte så lätt att säga: ”Det där är ogenomförbart”

Någonting stannade av på halva vägen då föräldrarnas kroppar aldrig kom i väg till USA för nedfrysning.

Tron är individuell och personlig.

En del tror att allt är slut efter jordelivet, andra väntar ett evigt liv i paradiset tillsammans med Gud och sina nära och kära, för att bara nämna två exempel.

I det här fallet tänkte troligtvis föräldrarna att läkarvetenskapen i framtiden kommer att utvecklas så att det kan bli möjligt att uppväcka den som avlidit, då är det nog enklare så här än om kroppen förmultnat djupt nere i en grav på Åbo kyrkogård.

Förhoppningsvis finns nämndemän med en filosofisk läggning med i rättegången som kan se med förmildrande ögon på det inträffade.

Självklart skulle allting varigt enklare om transparens funnits från början, men varför lägga sten på bördan åt någon som tvingats leva med denna familjehemlighet i årtionden.

Bengt Grunér