För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Nästa års budget planeras just nu inom Ålands landskapsregering och beslutas av Ålands lagting i december. Trots ekonomiskt tuffa tider får vi inte glömma miljön och vårt känsliga innanhav i detta sammanhang. Det behövs fortsatta satsningar på ett effektivt vattenskydd för att Åland ska nå målen i åtgärdsprogrammet för vattenvården och i agendan för hållbar utveckling. Att skydda Östersjön och våra lokala havsvikar är angeläget också när det stormar i ekonomin.
När resurserna är knappa måste vi prioritera åtgärder som ger största möjliga miljönytta för varje satsad euro. En sådan kostnadseffektiv metod är gipsbehandling av åkermark. Gips stärker bindningen mellan fosforn och jordpartiklarna, vilket minskar risken för att fosfor sköljs ut i vattendragen.
Forskning och praktiska försök visar att metoden tydligt kan minska avrinningen av fosfor och jordpartiklar från åkermark utan att försämra skördarna. Effekten uppstår snabbt och kan bestå i flera år. Gipsbehandling lämpar sig inte för alla åkrar, men kan användas på en betydande del av den åländska åkermarken.
Gips har hittills spridits på runt 400 hektar på Åland på flera gårdars område och lantbrukare förhåller sig positivt till metoden. Hittills har gipsbehandlingen finansierats av John Nurminens Stiftelse och EU Interreg-program genom GYPREG-projektet och genomförts med hjälp av Rädda Lumparn. När denna finansiering nu upphör krävs egna åländska insatser för att arbetet ska kunna fortsätta.
Åland måste ta ansvar och avsätta tillräckliga resurser för åtgärden. Landskapsregeringen och Ålands lagting behöver visa politisk vilja och trygga en långsiktig finansiering av gipsbehandlingen. En satsning på omkring 150.000 euro per år skulle göra det möjligt att behandla cirka 300 hektar åkermark årligen.
Ålandstidningen
Mindre fosfor i havet bidrar till färre algblomningar, klarare vatten och bättre livsvillkor för fisk och andra vattenlevande arter. Det vore en stor vinst för naturen – och för alla oss som simmar, fiskar och lever längs Ålands stränder.
