Låt det storma i lagtinget

I Ålandstidningen för ett par veckor sedan gick lantrådet och ministrarna igenom de stora frågor som ligger framför landskapsregering och lagting i höst och under det kommande året. Balansering av budgeten, vindkraftssatsningen, kommunfrågan, skattegränsen, skärgårdstrafiken och revideringen av självstyrelselagen är några av dem. ”Politisk höstprognos – med stormvarning” var rubriken, och några ministrar höll med om att vissa av frågorna kommer att vålla rejäl debatt, medan andra baissade och hoppades på lugnare debatter än de som varit hittills under mandatperioden.

Är det en politisk stormhöst att vänta? Det får vi hoppas. Åland behöver mer av politisk debatt om visionerna för det framtida landskapet. 

Nej, inte den politiska pajkastning som dominerat lagtingsdebatten de senaste åren utan en verklig holmgång om vad som behövs för att Åland ska blomstra i framtiden och hur man ska göra det. Det finns inte tid för mer polarisering, populistiska finter och trix, nejsägande för att det ger enkla röster till de som inte behöver ta ansvar eller högfärdiga avfärdanden av de som har makten. 

Åland har problem, problem som kräver krafttag, men framför allt politiker som har både modet, kunnandet och mognaden att ta ålänningarnas förtroende på allvar. Än så länge seglar skutan Åland väl också i politiska stormar, men den läcker. Den läcker pengar i en budget som har ett för stort (och ganska snart svårhanterligt) underskott när kostnaderna ökar mer än intäkterna, förnyelse uteblir och nytänkande lösningar ständigt skjuts i sank. Den läcker i fråga om osäkerhet när Finland och EU skapar nya lagar och förutsättningar som sätter självstyrelselagen på undantag och skapar stora problem för ett åländsk näringsliv som redan har problem med tillväxten.

Och den läcker i fråga om ålänningarnas förtroende för sitt eget parlament.

Störst ansvar ligger förstås på landskapsregeringen (LR) och dess tre partier kommer att ha en svettig tid fram till att nästa års budget presenteras i slutet av oktober. Målet som finansminister Mats Perämaa (Lib) satt, att budgeten ska vara i balans till 2030, är tufft och kommer att göra ont att nå. Men det är ofrånkomligen ett måste att så sker. Det kommer att skapa slitningar i regeringskoalitionen.

Men det ligger inte bara på LR att lägga fram visionen om det åländska samhället i framtiden, det ligger på alla våra valda företrädare. Även den som säger nej till förändringar har en skyldighet att ge sin lösning på hur samhället ska se ut om 20, 30, 50 år. För en sak vet vi, att allt alltid förändras. Även på Åland.

Det går inte bara att säga nej och förklara att man vill ha det som det alltid har varit, för det har inte alltid varit på ett sätt. Och det kommer aldrig att bli som det varit eftersom världen ständigt förändras. Då måste man hitta rätt sätt att förändras med världen.

Det är dit debatten i lagtinget borde fokuseras. Men allt för ofta tar våra folkvalda den enkla vägen och talar sig blåa om de minsta detaljer i stället för att se till helheten och riktningen av samhället.

Det vore fantastiskt om vi får en stormig politisk höst i lagtinget där tankar, visioner och idéer om hur vårt samhälle bäst utvecklas i en tid där allt tycks ställas på ända och grundvalarna för vårt välstånd och trygghet utmanas. 

Landskapsregeringen ska leda och initiera debatten, men alla folkvalda är satta på sina poster för att hantera vårt landskap så att det lämnas över till kommande generationer i ett bättre skick än dagens generation fick det. Och det bästa sättet att komma dit är genom att stöta och blöta idéer mot varandra, inte fastna i detaljer och bidrag till gräsklippare eller vilken väg som ska byggas först, utan de stora, grundläggande frågorna.

Så, bästa politiker, ge oss en rejäl, lång – men mogen och ansvarstagande – politisk storm i höst, vinter och vår. Det kommer att bygga skutan Åland mer motståndskraftig, starkare och säkrare för framtidens alla utmaningar.