När nu även Sverige har sällat sig till skaran som anser att kärnkraften ska klassas som grön och upptas i taxonomin för grön energi blir det nog svårt att rättfärdiga påståendet ”Låt det stå klart en gång för alla – experter, marknad och hållbarhetsanalyser pekar i en enda riktning – kärnkraften har ingen roll i framtidens elsystem”.
Låt oss ta ytterligare en titt på vad som är på gång. NuScale har fått tillstånd att bygga den första SMR-reaktorn i USA och börjar bygga om några år. Hitachi är inte långt från certifiering av sin SMR.
Estland, via Fermi Energia där också Fortum är med, är klara att trycka på beställknappen så fort det finns en SMR på marknaden.
Polen och Tjeckien har inlett samarbete med Hitachi för att se hur man kan ersätta kolkraften med SMR teknik. Rolls Royce har fått stöd för utvecklar en SMR.
Det här handlar om tredje generationens lättvattenreaktorer som eventuellt kommer att kunna tas i drift under det här decenniet. Bränslet är fortfarande uran i fast form med därtill hörande problem.
Nu håller man på att utveckla fjärde generationens reaktorer MSR (Molten Salt Reactors) där kärnbränslet är torium eller använt bränsle från dagens reaktorer (avfall) i en flytande saltlösning. Konceptet är inte nytt men det har liksom legat oanvänt sedan 60-talet när USA lade ner sin försöksreaktor.
Kina har hållit på sedan 2011 med en stor budget och kommit längst och har den första testreaktorn på 2 MW i drift nära Wuwei i utkanten av Gobiöknen. Man hoppas ha en 370 MW-reaktor i drift till omkring 2030. Kina har kanske inte de mest ambitiösa klimatmålen, men man jobbar febrilt på att ta fram teknik för att nå målen.
Kort om skillnaderna. När man använder uran som bränsle kan man utnyttja cirka tre procent av uranets energiinnehåll, sedan måste det bytas ut och resten blir till avfall som måste lagras i åtminstone 10.000 år. Ur torium kan man utnyttja 96 procent av energiinnehållet, resten blir avfall men med kortare lagringstid cirka 500 år.
Uran är mera sällsynt och måste anrikas. Torium finns redan lagrat som restprodukt från brytning av jordmetaller och i aska från kolkraftverk. Säkerhetssystemet är passivt och bygger på naturlagarna och behöver varken el eller vatten för att fungera.
MSR-reaktorer är inte beroende av kylvatten och kan placeras även där det inte finns vatten. Temperaturen i reaktorn är också högre varför den lämpar sig bättre för andra ändamål som till exempel att tillverka syntetiska bränslen, fjärrvärme et cetera. Reaktorn är också lätt att reglera så att den fungerar bra tillsammans med vind-, sol- och vattenkraft.
Torium är inte intressant ur kärnvapensynpunkt och möjliggör kärnkraft i mera tvivelaktiga länder utan risk för att de utvecklar kärnvapen.
Det finns förstås också nackdelar och den största är kanske problemet med korrosion eftersom saltlösningen man använder är mycket frätande vid de höga temperaturerna i reaktorn.
Åke Gustafsson
