Holmberg sätter rejäl press på sin egen regering

Finans- och näringsutskottets ordförande, John Holmberg (Lib), satte rejäl press på sin egen landskapsregering i en intervju med Nina Smeds i Ålandstidningen i måndags. Den högerlutande liberalen målar en bild av den åländska ekonomin i rejält mörka toner och understryker behovet av återhållsamhet med pengarna, men än mer behovet av prioriteringar i den offentliga verksamheten.

”Det är skarpt läge. Det går inte längre att låta bli att prioritera eller att vänta på nästa val”, säger John Holmberg och talar bland annat om den sinande kassan, om hur antalet offentliga arbetsplatser växt snabbt medan de privata inte har det och om hur behovet av obekväma beslut ökar.

Säkert kommer en del att avfärda John Holmbergs larmrop. En del kommer säga att landskapet inte har en så dålig ekonomi, andra att han är känd för att vara en ekonomisk hök och ser sin chans till en stramare ekonomisk politik.

Problemet är att han har rätt. Allt för många kurvor har pekat åt fel håll allt för länge. Landskapet har haft flyt med en rad saker som räddat boksluten till hyfsade siffror de senaste fem-sex åren. Övergången mellan ekonomiska system var extremt gynnsam några år och överföringar inom finska staten gav en stor påse pengar till Åland. 

Men det har bara sminkat över problemen med ett strategiskt underskott som landskapsregeringen bedömer ligger på 25 miljoner euro. Och därtill sinar kassan.

Redan när han tillträdde för nästan sex år sedan talade dåvarande finansminister Torbjörn Eliasson (C) om ett kommande stålbad, hans nuvarande efterträdare Mats Perämaa (Lib) har inte använt samma ord men beskriver också ofta läget som oroväckande och har varnat för att besluten som LR måste fatta kommer att bli tuffa.

John Holmbergs utspel ska ses mot bakgrund av att regeringen Sjögren just nu sitter i vad man får förmoda är tuffa budgetförhandlingar inför att nästa års budgetförslag ska presenteras den 31 oktober. Som den återhållsamme politiker han är vill han sätta press på sina kollegor i regeringsblocket att faktiskt ta de steg som krävs för att hålla löftet om en budget i balans till 2030.

Och det är bra. I våras presenterade Mats Perämaa en plan där uppåt hundra tjänster ska bort från landskapets verksamhet, en nyckel till att få budgeten i skick. Men än har vi bara sett ett varsel om förhandling kring två tjänster på regeringskansliet. Det är långt kvar, om man säger. 

Det kommer inte att bli lätt för landskapsregeringen att hitta de inbesparingar och göra de prioriteringar som behövs. Alla förändringar – försämringar, om vi ska tala klarspråk – leder till protester. Men om landskapsregeringen tvekar, backar eller misslyckas är risken mycket stor att försämringarna blir betydligt värre och mindre hanterbara.

Den åländska offentliga ekonomin mår inte bra, och det behövs att fler ser sanningen i vitögat på samma sätt som John Holmberg och agerar vakthundar så att landskapsregeringen gör vad man sagt sig ska göra.

Den 31 oktober får vi det första tydliga beviset för om så blir fallet.