Att Hanna Rothberg i dag är en av delägarna till Ålands enda CrossFit-gym fick sin start under relativt tråkiga omständigheter. Det var under sensommaren 2016 som Hanna plötsligt började få problem med ena ögat. Vid varje ögonrörelse fick hon en stark smärta som gjorde det omöjligt för henne att hålla ögonen öppna. Vid den tidpunkten hade Hanna ett jobb där hon satt framför datorn hela dagen, och situationen blev ohållbar och ledde till en långtidssjukskrivning.

– Jag låg hemma och grät i månader. Det gjorde så vansinnigt ont.

För att få dagarna att gå, och hitta någon form av mening med den nya vardagen fylld med smärta, upptäckte Hanna glädjen till styrketräningen. Eftersom fysisk aktivitet inte bidrog till mer smärta blev Hanna mer och mer förälskad i träningen, och framför allt träningsformen CrossFit.

Men själva problemet med ögat visade sig bli en utdragen resa för Hanna, där en 1,5 år lång utredning av smärtan resulterade i att hon ändå inte fick några svar. Ingen av alla de olika läkare hon träffade under vägens gång kunde svara på varför detta hände, eller vad man skulle göra åt det. Hon testade mängder med mediciner och injektioner, samtliga utan resultat.

– Det enda läkarna kunde säga var att jag inte kunde gå tillbaka till mitt skrivbordsjobb, att jag måste göra något annat. Det påverkade mig inte så mycket att jag inte fick några svar, jag tänkte mer att okej, då vet jag. Då går jag vidare.

Skolade om sig till PT

Hanna hade i samma veva fått erbjudande om att börja coacha olika träningsklasser vid det dåvarande CrossFit-gymmet på Åland som hon tackat ja till. När hon sedan fick godkänt omskolningsstöd på grund av handikappet med ögat var det inte ett svårt val för henne vad hon skulle göra.

– Jag valde att utbilda mig till personlig tränare vid Solvalla. Det var en väldigt rolig, intressant och lärorik utbildning. Det var nyttigt att få lära sig allt det man inte kunde, säger Hanna.

När CrossFit-gymmet som Hanna då både jobbade extra vid, samt hade som sin egen träningsbas, beslutade sig för att ändra riktning och sluta med den verksamheten kände Hanna att hon inte ville sluta. Hon hade gått den officiella CrossFit-tränarutbildningen och ville att träningsformen skulle få leva vidare på Åland.

– Jag kom hem till min man och berättade att ägarna skulle byta inriktning och att jag inte var redo att sluta med träningsformen. En idé föddes där och då, och sedan gick allt rätt snabbt, skrattar Hanna.

Paret bestämde sig för att starta ett eget CrossFit-gym. Med på idén fick de även några vänner med samma intresse, och inom kort hade de ansökt om ett officiellt tillstånd för att få använda det officiella namnet på sitt gym.

– I samma stund blev den för oss perfekta lokalen ledig, och vi skrev hyreskontrakt nästan direkt. I dag är vi sex stycken delägare. Jag och min man äger 51 procent av gymmet. Vi visste helt enkelt inte om vi skulle mäkta med att driva det helt själva, dels för att min man driver sin egen osteopatklinik dagtid, dels för att mitt öga fortfarande är opålitligt och jag därav inte vet hur mycket administrativt arbete jag orkar med. Och jag är i dag väldigt tacksam för den här uppgörelsen, det fungerar fantastiskt bra!

När gymmet först slog upp sina dörrar var det långa dagar för Hanna och hennes gäng. En vanlig morgon började vid 06.30 och tog slut vid 21, varje dag.

– Det håller ju inte i längden, det märkte vi ganska fort. Nu har vi fler coacher anställda på timme. Vi börjar hitta vad som fungerar för oss.

Mamma och rollen som egen företagare

Under tiden som Hanna var relativt nybliven gymägare blev hon gravid och dottern Ylva valde att göra gänget komplett, en månad innan beräknad ankomst. Att vara egen företagare och småbarnsförälder är långt ifrån komplikationsfritt, men Hanna är positivt överraskad över hur smidigt allt har gått.

– Jag hoppas alla som funderar på att göra samma sak, vara egenföretagare och ha småbarn, vet att det är jättemöjligt! Allt handlar om inställning. Jag var beredd på att det skulle vara en utmaning, men det har faktiskt gått lättare än jag trodde.

En stor fördel Hanna ser i upplägget är att hon nu kan få sin egen träning gjord medan hon är på jobbet, för att sedan vara en mer närvarande mamma då hon är hemma.

– Prövningarna i föräldraskapet hade varit de samma ändå, om jag hade haft ett kontorsjobb och jobbat 8–16. Nu kanske allt till och med är lättare just för att jag tränar och håller kroppen stark och pigg. Jag är väldigt glad över att jag lägger vikt vid träningen så jag orkar. Det gör mig nog absolut till en bättre mamma, säger hon.

Fördelarna med att vara egenföretagare och förälder ser hon som många. Att både hon och hennes man är egenföretagare är däremot ibland lite av ett pusslande.

– Men vem pusslar inte i livet när man har barn? Vi har mycket frihet i vårt jobbande och jag kan ofta ändra mina tider och lösa saker vartefter. Det är en stor frihet. Och Ylva är ofta med oss på gymmet, hon älskar det!

Men allt har en baksida, och för Hanna är det att vara låst till företaget.

– Det är inte sådär bara att ta ledigt när man har ett eget företag att driva, men med ett bra nätverk är även det möjligt. Och det har vi. Vi är ett fantastiskt team som hjälper varandra och ställer upp för varandra. Så i somras hade faktiskt jag och min man en riktig semester, säger Hanna och skrattar.

Men det är inte bara tiden på gymmet som Hanna brinner lite extra för. Hon äskar nämligen även att experimentera i köket. Hennes fokus ligger i att göra hälsosam mat rolig – och god.

– Man ska inte behöva välja att äta hälsosamt eller att äta gott. Det går att ha båda delar i sitt liv.

Hon har även ett Instagramkonto under namnet @haanabanaanaskitchen där hon delar med sig av sina recept.

– Dessvärre har det kontot blivit lite lidande av företaget och småbarnslivet. Nu är det också lite mer storkok i vardagen. Men planen är att fortsätta och utveckla även denna del, säger hon glatt.

Strävan efter ständig utveckling

Det är tvärt omöjligt att inte bli smittad av Hannas positiva och energiska uppsyn. Hela hennes aura är inbjudande och får en, efter bara en kort stund in i vårt samtal, att känna att man kan åstadkomma i princip vad som helst. Att hon jobbar som coach känns som en självklarhet, utan att ha varit en av hennes klienter.

– Jag är den snälla coachen har jag fått höra! Fast vi är ju alla snälla, förstås. Hos oss går samma pass hela dagen, vilken tid man än väljer att träna, och det är klart att alla coacher sätter sin egen prägel på passet. Men jag får ofta höra att mina pass är lite snällare, skrattar Hanna.

Vad gäller den egna utvecklingen, både som coach och i sin egen träning, strävar Hanna efter att aldrig låsa sig vid hur saker alltid har gjorts utan att alltid lära sig och testa nya synsätt.

– Vi har ”growth mindedness” som ett av våra kärnvärden vid CrossFit-boxen. Det betyder att vi alltid försöker att växa och utveckla vårt tankesätt. Det betyder absolut inte att man alltid måste ändra sig, eller ändra på något, men jag vill att första insikten när ett problem eller något nytt dyker upp alltid ska vara ”oj, det här ska jag titta närmare på!”. Även om första tanken är att det är skrämmande eller helt främmande så försöker jag sträva efter att sedan alltid tänka ”vad bra, det här kan jag helt säkert lära mig något av.”

Att Hanna älskar det hon gör är absolut möjligt att undgå. Även om hon inte vet vad framtiden kommer föra med sig så har hon en sak klar.

– Jag hoppas att jag kommer tycka det här är lika roligt om tio år som jag gör nu. Jag har alltid tyckt att det är roligt att jobba med människor. Nu får jag jobba med människor som är glada och som älskar det de gör. Och det älskar jag!

Springer för pappa

Hanna har en dröm hon inom kort hoppas på att uppfylla. Hon drömmer om att en dag springa New York Marathon. Hennes ögon fylls av tårar och rösten går från pigg och alert till skakig och sprucken medan hon berättar om drömmens ursprung.

– Min pappa älskade att springa maratonlopp, och sprang många sådana. Han drömde om New York Marathon, men hann aldrig springa det innan han blev sjuk och plötsligt gick bort. Jag vill springa det för honom.

Att springa ett av världens mest populära maratonlopp kräver dock viss planering. Biljetterna säljer slut i samma sekund som de släpps varje år, och resan dit är både lång och dyr.

– Men jag ska göra det. Min pappa sprang mycket tillsammans med en kompis, och jag vet att han gärna springer det med mig. Och min man också. Det skulle vara både roligt och kännas väldigt fint, säger Hanna.