Insändare

Vad händer med lagförslaget om den subjektiva rätten?

Publicerad

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Ålands lärare i barnomsorgs medlemmar (lärare i barnomsorg, speciallärare i barnomsorg och daghemsföreståndare) vill väcka debatten på nytt och påminna beslutsfattarna om att vi väntar på ett resultat av remissrundan i maj 2026.

Vi är oroliga för olikheterna i resursfördelning av personal mellan kommunerna. Vi kan se i ÅMHMs (2024) utredning kring resursfördelningen av personal under hela verksamhetens öppettider, att det är svårt att hålla verksamheten laglig med bara tre pedagoger på en avdelning som har öppet minst mellan kl. 07-17.

Barngrupperna är inte större med den nuvarande lagstiftningen vid alla daghem men i och med att barnen är allt yngre när de börjar på dagis (flera barn är under ett år) blir småbarnsavdelningarna snabbt fulla och barn under tre år flyttar till en avdelning ämnade för äldre barn allt tidigare och en del kommuner har även behövt utöka antalet platser. Detta resulterar i att verksamheten består mera av omsorgs och grundvård än det i läroplanen framskrivna fokuset på pedagogik och inlärning. Utökad omsorg bidrar till att flera vuxna behövs i större utsträckning i den dagliga verksamheten och avdelningarna för de äldre barnen behöver också anpassas för till exempel skötbord.

Så som arbetsmiljön ser ut för personalen är vi oroliga för att kunna upprätthålla och säkerställa hög kvalitet i verksamheten och rimliga arbetsvillkor för personalen samt goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Det är svårt för våra pedagoger att få famnarna att räcka till och det minskar möjligheterna att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd.

Vi är experter på barns lärande och arbetar efter barnets bästa varje dag, men känslan av att inte räcka till och hinna se varje barn skapar oro och stress. Det resulterar också i att det är svårt att skapa tillfällen för lärande i rutinsituationer då pedagogerna skulle behöva vara på flera platser samtidigt.

Vi vill inte skuldbelägga föräldrar och vi vill förtydliga att vi vill att barnen ska vara i barnomsorgen, för utan dem har vi inget arbete. Det som händer när alla barn i barngruppen är på plats under hela öppningstiden är att schemaläggningen med den bemanning som finns inte räcker till.

Vi oroar oss för framtiden för vårt yrke där vi redan har svårigheter med rekryteringen. Både fasta Finland och Sverige har liknande svårigheter.

Konsekvenser av att inte begränsa subjektiva rätten är att grundbemanningen om sju barn över tre år och fyra barn under tre år per pedagog inte räcker till för en schemaläggning där en stor del av barngruppen är på plats från frukost till stängning. För att vi ska ha en rimlig chans att göra ett gott arbete borde den vara ytterligare en vuxen per avdelning (dvs fyra vuxna) i samtliga kommuner.

Medlemmar och styrelse för Ålands lärare i barnomsorg rf.