Ett överskott som vilar på ett fåtal bolag är ingen buffert

Landskapsregeringens budget för nästa år visar ett överskott på 18,8 miljoner euro. Det är goda nyheter, och finansminister Mats Perämaa (Lib) konstaterar att kassan är starkare nu. Men den som läser vidare ser hur sårbart överskottet är.

Enligt finansminister Mats Perämaa (Ålands radio 30/10) står enbart Lundqvistrederiernas vinst- och utdelningsbeslut för cirka 30 miljoner euro. Det kan ge ett rejält överskott, men det kan också helt utradera det. Lotteriskatten från Paf kan ge ett beräknat tillskott på 26 miljoner, beroende på hur bolaget klarar konkurrensen. Hur mycket pengar Åland har till skola, vård och omsorg avgörs alltså i hög grad av hur det går för ett fåtal företag ett enskilt år.

Det är inget fel på de bolagen, tvärtom. Men det är ett skäl till försiktighet. Under mina år som styrelseordförande i åländska företag lärde jag mig en enkel regel: pengar som kommer in en gång ska inte användas till kostnader som återkommer varje år. Gör man det har man redan i dag byggt in nästa års sparpaket.

Det är just det som skaver för många ålänningar. De senaste åren har vi sett sparkrav, nedskärningar och oro inom vården, och sedan nya tillskott. Det är ett ryckigt sätt att styra. Förutsägbarhet är värd mer än en tillfälligt bra sista rad.

Därför föreslår jag tre saker:

1. Engångsintäkter ska gå till engångsutgifter. Ett större överskott än väntat ska läggas i en buffert eller på investeringar som minskar framtida kostnader. Det ska inte finansiera nya permanenta åtaganden.

2. Visa en plan B. Budgeten bör redovisa vad som händer om intäkterna från rederierna och Paf blir lägre än beräknat.

3. Ge vården långsiktiga ramar. ÅHS behöver veta vad som gäller under flera år, inte bara fram till nästa ändringsbudget.

En stark kassa är bra. En förutsägbar ekonomi är bättre.

Ted Häggblom (Ob)

Mariehamn