Skattelättnader ska stärka hushållens ekonomi. Men om kommunerna tvingas höja skatter eller avgifter riskerar lättnaderna att ätas upp.Jacob Saurén
Att ge med ena handen och ta med den andra
Budget 2027 » Hushållens ekonomi ska stärkas. Men samtidigt som landskapsregeringen sänker skatten slår den undan benen för kommunerna. Det kan medföra höjda kommunalskatter och att lättnaderna äts upp.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Landskapsregeringens förslag till budget för 2027 är som denna ledarsida igår konstaterade rätt tråkigt. Det är svårt att se någon större politisk riktning utan det berömda politiska duttandet återfinns i vanlig ordning. Risken att en del av våra politiker dessutom för hybris när de ser ett överskott är direkt påfallande. Ett överskott som helt och hållet är sprunget fram ur att ett åländskt bolag presterade enormt väl i en bransch som är ytterst cyklisk. Vi behöver inte hymla med att överskottet är beroende av exceptionellt stora skatteintäkter med koppling till Lundqvistrederiernas vinster och utdelningsbeslut. Sådana intäkter kan inte tas för givna varje år.
Med detta sagt är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter hålla hårt i plånboken, men det är också viktigt att man ser till att hushållen är starka. För det är hushållens ekonomi som bidrar starkt till tillväxten. Mer pengar i plånboken gör att de åländska hushållen kan spara och handla mer. Vilket ger jobb och driver på ekonomin. Glöm stora byggen av varv och liknande villfarelser som kommer från Ålands vita hus med jämna mellanrum. Det är politik av en svunnen tid. Att stärka hushållens ekonomi är det som skapar grund för tillväxt och vård, skola och omsorg.
Därför kan vi glädjande konstatera att det i budgeten finns flera initiativ som stärker hushållens ekonomi. Här finns till exempel skattelättnader för ålänningarna på närmare 1,2 miljoner euro och höjt barnbidrag till nyfödda det första levnadsåret. Men samtidigt finns smolk i bägaren för oppositionen har delvis rätt i sin kritik att landskapsregeringen inte riktigt tänker på hushållen hela vägen.
Det är även bra att man försöker stärka hushållens ekonomi, men man missar samtidigt att se på nettoeffekten då det mesta talar för att kommunerna blir tvungna att höja skatterna för att klara sig. Då tappar vi det som har drivit den ekonomiska utvecklingen och tillväxten i andra nordiska länder de senaste åren — nämligen ekonomiskt starka hushåll. Och då bygger vi inte ett starkare Åland.
I gårdagens Ålandstidning är Moderaternas partiordförande Wille Valve och Obundens Samlings ordförande Marcus Måtar inte nådig i sin kritik. ”Landskapsregeringen attackerar kommunerna”, säger Måtar och Valve kallar landskapsregeringens bild av att stärka hushållen för en glansbild.
Nu hör det förvisso till att oppositionen ska vara missnöjd, men det är tydligt att det ligger en hel del i utspelen.
Ålandstidningen
Samarbetsstödet tas bort och samtidigt som grundavdraget höjs sänker landskapet sin kompensation till kommunerna med en tredjedel till 41 procent. Kommunerna ska bära en större del av skattesänkningen.
De redan pressade kommunerna står inför beslutet att höja skatten, höja avgifter eller skära i servicen. Val som redan är aktuella. Det mesta talar därför för en höjd kommunalskatt som direkt slår mot de åländska hushållen. Och vips var landskapsregeringens lättnader mot hushållen som bortblåsta.
Givetvis är detta inget som den sittande landskapsregeringen skulle erkänna, men det blir allt tydligare att man leker svälta räv med de åländska kommunerna med en förhoppning att få till stånd en kommunsammanslagning. I stället borde man jobba med starka incitament till kommunerna för utökat samarbete, men dessa lyser till stora delar med sin frånvaro. Och när man dessutom tar bort sammarbetsstödet blir vägvalet tydligt.
Finansminister Mats Perämaa (Lib) försvarar det hela med att det är nödvändigt för att hålla kostnaderna nere. Att kommunerna trots allt får mer än tidigare men bara inte lika mycket som planerat.
Frågan är således inte på något sätt avgjord och debatten är bara igång. Men för att summera det hela är det ett sundhetstecken att landskapsregeringen fortsätter hålla hårt i börsen. Det finns inte något annat alternativ. Det är även bra att man försöker stärka hushållens ekonomi, men man missar samtidigt att se på nettoeffekten då det mesta talar för att kommunerna blir tvungna att höja skatterna för att klara sig. Då tappar vi det som har drivit den ekonomiska utvecklingen och tillväxten i andra nordiska länder de senaste åren — nämligen ekonomiskt starka hushåll. Och då bygger vi inte ett starkare Åland.
