Kyrkan finns där. Men får du plats?

I dagarna pågår förhandsröstningen till församlingsvalet på Åland och söndagen den 15 november är det valdag. Det är dock ett val i skymundan och ett val som väcker många frågor.

Sämjoval sker på många håll och på andra håll står alla kandidater på en och samma lista. Valets synlighet är näst intill obefintlig. Men det mest oroande är icke existerande debatt, det är högst otydligt vad kandidaterna vill driva för frågor.

För många är kyrkan något som följer en genom livet. I glädje och sorg finns kyrkan som en trygg punkt att återvända till oavsett vad man går igenom. Arbetet inom kyrkan är också viktigt för att hjälpa den som behöver stöd. I ensamhetens utmanande timme, men även för att skapa förutsättningar för den som tar sina första stapplande steg in i vuxenvärlden när man konfirmeras. 

På Åland tappar kyrkan mark. Flera hundra lämnar kyrkan årligen, men samtidigt är 64 procent av ålänningarna fortfarande med i kyrkan. 

Samtidigt pågår det en annan rörelse i vår omvärld. En rörelse där allt fler yngre söker sig till kyrkan. Den svenska kyrkan fick till exempel runt 19.000 nya medlemmar under förra året. Det är generation Z som söker sig till kyrkan. Gemenskapen, kravlös delaktighet och ett ökat intresse för existentiella frågor är den drivande kraften hos ungdomarna. 

Det här visar att det finns en efterfrågan och ett behov som kyrkan kan svara mot om man är öppen och visar på engagemang. Men inte minst finns kyrkan där som ett alternativ för den som söker. 

När man ser på det åländska församlingsvalet förs tankarna till det förflutna. Yngre lyser till mångt och mycket med sin frånvaro. I stället är det kommunpolitiker som plikttroget ställer upp för att fylla stolarna. Erfarenhet från kommunpolitiken kan visserligen vara en tillgång,  men ett välkänt namn säger ändå inte vad kandidaten vill prioritera i församlingen.

Det finns ingen aktiv debatt om kyrkans roll i dagens samhälle och det kan upplevas som att församlingsvalet är något som bara ska stökas över. Var är frågorna om hur barn- och ungdomsarbetet ska prioriteras? Hur ska församlingarna nå människor?  Vad ska utvecklas och vad ska skäras ner?

Man borde ta tillfället i akt att öka synligheten. Diskutera frågor som berör. Frågor om vilken kyrka man vill ha i framtiden. Aktivt arbeta för att få in yngre på listorna över valbara kandidater och inte minst ta tillvara den efterfrågan på kravlöst deltagande och existentiella frågeställningar som finns bland många i dagens samhälle. För i ett samhälle där många känner hopplöshet, där skiljelinjer odlas och där kraven är så många — där har kyrkan något exceptionellt att erbjuda. 

Den åländska kyrkoskatten varierar i dag mellan 1,35 och 2,00 procent på den beskattningsbara inkomsten. Det är rätt mycket pengar många ålänningar årligen betalar till kyrkan, men det är pengar som gör nytta.

Även den som inte är personligt troende kan nämligen ha goda skäl att värdesätta kyrkans sociala arbete och kulturarv. Frågan är således viktig ur flera hänseenden.

Alla är saliga i sin tro brukar det så fint heta. Samtidigt finns här något som skaver. De åländska församlingarna måste öppna upp sig mer och visa på den verksamhet man bedriver. Inte stänga in sig och som nu göra till och med församlingsvalet till en mer eller mindre intern angelägenhet, ursäkta ordbruket, för de redan frälsta. För om kyrkan ska ha en roll i framtiden måste man finnas där människor är och öppna upp sig på alla plan.

Rösta därför när det blir val den 15 november. Och på de platser som redan är fördelade måste de nya förtroendevalda berätta vad de vill göra med mandatet. Kyrkans framtid får inte bli en intern angelägenhet för dem som redan hittat in. För kyrkan behövs i det samhälle vi lever i.