Den alltmer utbredda hemundervisningen på Åland har under de senaste åren ställt nya krav på de åländska kommunerna som ansvariga för tillsynen. För att möta de nya utmaningarna ansökte Mariehamns stad för drygt ett år sedan om medel från landskapsregeringen för att kunna starta upp en hemundervisningsenhet i syfte att utveckla den åländska hemundervisningen, och beviljades pengarna.

Som ansvarig för projektet anställdes Eva Ekström-Andersen och under hösten arbetade hon tillsammans med landskapsregeringen fram nya rutiner för tillsynen. Från och med årsskiftet inleddes sedan den nya hemundervisningsenheten sin verksamhet, och sedan Sund som sista kommun skrev under avtalet förra veckan är nu tillsynen av hemundervisningsbarn i alla Ålands kommuner samlade i samma enhet.

Eva Ekström-Andersen började jobba med tillsyn av stadens hemundervisade elever för tre år sedan och under hösten gjorde hon det alltså parallellt med formandet av den nya tillsynsenheten.

– Det vi har sett är hur olika de skriftliga redogörelserna och undervisningsplanerna har varit, jag tror det beror på att i lagen står det att vårdnadshavarna ska lämna in en plan och skriftlig redogörelse men att mallarna för hur de ska se ut inte fanns.

Inget fel

Eftersom kommunernas redogörelser dessutom kunde göras på ganska olika sätt och saknade mallar var det en sak som Eva Ekström-Andersen tidigt ville få ordning på.

– I lagen står det inte hur dokumentet ska vara skrivet. Ingen har gjort fel men paragraferna om hemundervisning i lagen har tidigare kunnat tolkas ganska olika.

Hon konstaterar också att tydligare former och ramar är helt nödvändigt för en större enhet.

– Har du tre barn som du ska tillsyna går det att individanpassa på olika sätt. Men har du 40 som i Mariehamn måste det finnas rutiner som är likvärdiga för alla. Har man sedan hela Åland i samma system blir det en stor trygghet.

Rutinerna och mallarna togs fram tillsammans med en arbetsgrupp under hösten, och sedan har nödvändiga system satts upp. I den nya hemundervisningensenheten används nu Wilma för kommunikation och Itslearning för inlämningar.

– Vi har velat ta fram ett verktyg som fungerar för hela Åland och nu är det väldigt enkelt för både vårdnadshavare och oss som utövar tillsyn att följa med.

109 barn

Totalt finns i dag 109 hemskolningsbarn i tolv kommuner på Åland och Eva Ekström-Andersen ansvarar nu alltså för tillsynen av samtliga. Även fast den nya enhetens verksamhet inleddes vid årsskiftet har de första månaderna till stor del handlat om att komma i gång. Delvis nya rutiner finns också kring den plan över undervisningen som alla vårdnadshavare ska lämna in, och alla har fått hela den här terminen på sig att sammanställa den.

– Jag har också träffat alla tidigare tillsynsansvariga i kommunerna, samt föreståndare och lärare som varit inkopplade. Jag har sammanställt och samlat in en hel del information, undervisningsplaner, höstens redovisning från både kommun och vårdnadshavare, och så vidare. Sedan har jag också tagit kontakt med alla vårdnadshavare och sagt att jag gärna träffas. Just nu är jag mitt uppe i att träffa dem alla.

Hur har mottagandet varit?

– Det har varit väldigt gott.

Hur säkerställer ni att barnen får rätt undervisning?

– Vilken typ av undervisning de får lägger vi oss inte i. Vi ska bara kontrollera deras kunskap. Det är det lagen säger. Hur vårdnadshavarna bedriver undervisningen är deras sak, och det är en rättighet de har.

Delvis styrt

Det tillsynslärarna kan styra är den tillsyn som görs i slutet av varje termin, alltså två gånger per år, och det är precis det man gjort enligt Eva Ekström-Andersen. Inför tillsynstillfällena ska vårdnadshavarna lämna in en redovisning av periodens arbete, samt numera också en hel del material via Itslearning.

– Vi rör inte hur barnen får kunskapen, men redovisningssystemet har vi styrt.

Det som finns att förhålla sig till är dels den egenskrivna planen, dels en lista med ämnesdelar som ska vara avklarade. Listan kollas av i slutet av årskurs 2, årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 9.

– Det betyder i praktiken att vårdnadshavarna har två år, eller fyra terminer (tre år eller sex terminer i högstadiet reds.anm) att lära sitt barn alla de här delarna. Men hur de sedan väljer att göra det är olika. De har ju en större frihet att till exempel köra ett ämne på hösten och ett annat på våren.

Den tillsyn som görs i slutet av varje termin är i praktiken en träff med barnet och vårdnadshavarna där tillsynslärarna går igenom de uppsatta målen och de material som under terminen lämnats in.

– Om barnet till exempel läst Willy Wonka och skrivit en bokrecension så har vårdsnadshavarna kanske laddat upp foton på boken och recensionen. Sedan när vi träffas testar jag den kunskapen genom att kanske fråga vad eleven tyckte om boken. Utgående från diskussionen kan jag sedan dra slutsatserna att läsförmåga finns, jag ser på recensionen att eleven klarar av att plocka ut det som är betydelsefullt och jag ser på handstilen att det är eleven som skrivit.

Efter träffen kan sedan aktuella delar bockas av på kunskapslistan, och på samma sätt fungerar det med alla ämnen.

Är det din uppfattning att det på ett tillräckligt sätt går att kontrollera elevernas kunskaper så?

– Vårt uppdrag som tillsynslärare är att se till att eleverna har godkända kunskaper. Att de håller sig flytande.

Hon poängterar att det skulle krävas betydligt större resurser för att närmare utreda kunskapsnivån. Träffarna är ungefär en timme långa och på den tiden går det inte att bestämma till exempel betygsnivån i flera olika ämnen.

– Sedan skjuter de allra flesta mycket högre än det som krävs. Jag kan konstatera att barnen har mycket högre kunskaper än nödvändigt men sätter inte några betyg.

Flesta duktiga

Eva Ekström-Andersen påpekar också att hemskolningen följer precis samma läroplan som undervisning i skolan.

– De hemundervisade föräldrarna på Åland gör ett jättejobb, och då talar jag av erfarenhet från tillsynen av 40 barn under tre års tid.

Skulle det i samband med tillsynstillfällena framkomma att någon elev saknar nödvändig kunskap får hen en termin på sig att åtgärda bristen.

– Hänger man inte med i alla delar får man avbryta hemundervisningen och gå till skolan. Jag har inte behövt avbryta för någon, vilket betyder att alla sköter sig. Däremot är det ganska bra fart på flödet mellan skolan och hemundervisningen ändå, åt båda håll.

Precis som lärare i skolan har hon också en skyldighet att göra en orosanmälan om hon upptäcker något som inte är bra.

– Jag har gjort det en gång under mina tre år.

Behöver inte utesluta

Som tillsynslärare har hon också tagit del av debatten kring hemskolningen, som blivit allt mer aktuell i samband med att antalet hemskolade barn på Åland blivit fler.

Hur ser du på den?

– Det är klart att normen är att vi sätter våra barn i grundskolan, och allt som går utanför normen brukar människan protestera mot i någon form. Men de här föräldrarna gör ett otroligt arbete med sina barn. Många kommer från det svenska skolsystemet som lämnar en hel del att önska och har flyttat hit för att ge sina barn bättre förutsättningar. Vi har fantastiska skolor på Åland, men också möjlighet till hemundervisning. Jag ser inte varför det ena ska utesluta det andra.

Vilka är de största utmaningarna?

– Jag tycker det fungerar bra i dag. Det är ett samarbete och mycket sker i dialog med vårdnadshavarna. Sedan årsskiftet är också strukturen mycket tydligare.