För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
När vi talar om beredskap tänker många på skyddsrum, lager av förnödenheter och försvarsmateriel. Men den viktigaste beredskapsresursen finns inte i lagerlokaler eller vapensystem. Den finns hos människorna som ser till att elen fungerar, vattnet rinner, mobilnätet håller och de digitala systemen fortsätter att fungera när samhället utsätts för störningar.
I samband med Nordic Preparedness Forum presenterade Associaton of Nordic Engineers en rapport (https://nordicengineers.org/wp-content/uploads/2026/09/ane-e-n-preparedness-digital.pdf) om beredskap som visar att den största utmaningen för Norden och Baltikum inte är brist på teknologi eller innovation. Utmaningen är att säkerställa tillgången till den ingenjörskompetens som krävs för att driva, skydda, reparera och återställa samhällets kritiska funktioner när något går fel.
Cyberattacker, sabotage mot kritisk infrastruktur, avbrott i energiförsörjningen, störningar i telekommunikation och extrema väderfenomen påverkar snabbt hela samhället. När sådana situationer uppstår är det ingenjörer som står längst fram. Det är de som återställer elnäten, skyddar industriella styrsystem, säkrar kommunikationerna och ser till att samhällsviktiga tjänster fortsätter fungera.
Finland har länge varit ett föregångsland inom totalförsvar och försörjningsberedskap. Men även här ser vi brist på ingenjörer inom flera områden. Vi kan inte ta för givet att den kompetens som behövs för framtidens energisystem, cybersäkerhet, kommunikationsnät och kritiska infrastrukturer kommer att finnas tillgänglig av sig själv. Den måste utbildas, utvecklas och värderas. Därför behöver beredskapspolitiken också bli en utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk fråga. Investeringar i ingenjörsutbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling är inte bara investeringar i tillväxt och konkurrenskraft. Det är investeringar i vår säkerhet som kommande regering måste trygga.
Ålandstidningen
Om vi menar allvar med att stärka Finlands och Nordens beredskap måste vi börja med att stärka människorna bakom den. Genom politiska beslut har skyddsnätet för löntagare försämrats kraftigt de senaste åren. Speciellt vid permitteringar har det ekonomiska ansvaret till stora delar överförts på löntagarna. Det här är också en sak som kommande regering behöver se över. De som tryggar Finlands beredskap är också värda trygghet. Beredskap byggs inte bara med teknik, den byggs med människor.
