President Donald Trumps agerande efter att på nytt fått nobben av den norska Nobelkommittén började med stolligheter men blev sedan allt farligare.Patrick B. Ruddy
Fredsprisnobben satte i gång Trumps galna helg
Världen » I stort sett alla förstod att det var otänkbart att Donald Trump skulle tilldelas Nobels fredspris. Utom Donald Trump. Och i sviterna av nesan att inte få priset han så eftertraktar har helgen bjudit på både stolligare stollerier än vanligt – och en ytterst farlig utveckling.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
”Jag har avslutat åtta krig och räddat miljoner och åter miljoner människor. Jag borde inte få ett pris, jag borde få åtta”. President Donald Trump tog inte beskedet att den norska nobelkommittén tilldelar Navanethem Pillay årets fredspris särskilt väl. Först dömde han ut pristagaren själv som någon varken han eller någon annan hört talas om (som om fredspriset är ett popularitetspris), sedan komittén och sist men inte minst hela Norge.
Men den amerikanske presidenten lät inte sin besvikelse stanna vid de kommentarerna. Eftersom Pillay är domare vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag lade USA saktioner mot domstolen. I ett uttalande kallade USA:s utrikesminister Marco Rubio ICC för politiserad och sade i ett uttalande att USA ska ”förbjuda transaktioner med denna skurkdomstol, kapa dess resurser och försvaga dess förmåga att verka”. Där fick de, pristjuvarna. Typ.
Gensvaret från en lång rad länder har dock varit glädjande där de unisont ställer sig bakom ICC:s viktiga arbete att påvisa brott mot mänskligheten.
Trump var dock inte klar, och nu blir det allvarligt på riktigt. Efter att under en längre tid givit bilden att USA ställt sig allt mer bakom Ukraina i kriget mot Ryssland kom en tvärvändning i helgen. Hårt pressad av de högre drivmedelskostnaderna, inte minst för diesel, på hemmaplan träffade Donald Trump en överenskommelse med Rysslands president Vladimir Putin om leveranser av just diesel. Detta trots de hårda sanktionerna mot Ryssland.
För Trump handlar det, förstås, om att försöka vinna tillbaka röster inför det avgörande mellanårsvalet i november. Men för Ukraina, dess grannländer och hela Europa är det en betydligt större fråga.
Ålandstidningen
Strategin för Europa för att hjälpa Ukraina har varit att svälta den ryska ekonomin, och där har sanktionerna mot oljesektorn varit högt prioriterade. För Ukraina har drönarattacker mot ryska oljeanläggningar varit framgångsrika – men har drivit upp världspriserna på bland annat diesel. Nu slår Donald Trump undan benen för strategin – för att vinna röster på hemmaplan.
Men Trump var inte klar ens med det. I kommentarerna efter beskedet om dieselaffären valde han att ytterligare underminera Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. ”Jag föreslår att de skaffar sig en ny ledare som kan få till en uppgörelse. Av någon anledning får han (Zelenskyj) aldrig till det”, sade Trump till reportrar under lördagen.
Att ifrågasätta den ukrainske presidenten har varit ett ryskt narrativ länge, att den amerikanske ledaren nu gör detsamma – dessutom uppenbart på grund av frustration över bränslepriserna och vad de gör med opinionen i USA – är illa.
Jonas Bladh
Att ifrågasätta den ukrainske presidenten har varit ett ryskt narrativ länge, att den amerikanske ledaren nu gör detsamma – dessutom uppenbart på grund av frustration över bränslepriserna och vad de gör med opinionen i USA – är illa. Västvärlden behöver stå enad mot den ryska aggressionen.
En stollig och oroande farlig helg blev det, tur att fredspriset bara delas ut en gång per år.
