Att välja åländskt när vi kan hjälper till att bevara de företag, arbetsplatser och den service vi vill ha kvar på Åland.Daniel Eriksson, Robert Jansson
Att välja åländskt är att välja vilket Åland vi vill ha
Axgan » Det är lätt att klicka hem det billigaste alternativet. Svårare är att se vad det kostar när det lokala alternativet en dag inte längre finns.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
I affären är det inte sällan du stöter på kött och frukt från andra sidan jordklotet. Men även om man i första steget kan tro att saker är billiga så har det också ett högt pris. Dyrt för miljön och inte minst dyrt när pengarna lämnar våra öar för att aldrig återvända. Det leder till färre blomstrande företag och färre lokala arbetsplatser.
För när vi handlar av åländska företag ger vi också lokala arbetsplatser, service och produktion en chans att finnas kvar.
Visst är det lätt att säga att det globala handlandet är en underlig företeelse, men för många är det också en fråga om att vända och vrida på slantarna. Ingen ska dock skuldbeläggas för att den väljer det man uppfattar som det billigare alternativet.
Därför räcker det inte för åländska företag och producenter att be ålänningarna köpa lokalt. Företagen måste också vinna förtroende med bland annat kvalitet och service. Men vi behöver se hela värdet i det vi väljer: närheten till den som säljer eller producerar, möjligheten att få hjälp och ett Åland där varor och tjänster fortfarande finns inom räckhåll. Det finansierar även vård, skola och omsorg. Något som vi inte kan ta för givet. Utan allt börjar med att vi handlar av varandra och inte låter pengarna försvinna från våra öar.
Många sätter fortsättningsvis en stor stolthet i att handla åländskt. Har åländsk mjölk på köksbordet, väljer ett åländskt mobilabonnemang eller använder en åländsk bank. Det känns helt enkelt rätt och bra. Man kanske känner någon som jobbar med produkterna och tjänsterna och inte minst vet man vem man ska kontakta om man behöver hjälp. Det här är en enorm styrka.
Ålandstidningen
Vi på Ålandstidningen tror på Åland och på styrkan i att våga välja det som finns nära. Inte av plikt, utan för att vi vet värdet i det åländska.
Att tänka mer lokalt är dessutom bra i den bemärkelsen att det stärker beredskapen. Åland är i dag ett av de mest självförsörjande områdena i Norden. I en jämförelse mellan fem nordiska öar hade Åland högst beräknad självförsörjning av livsmedel: 59 procent. Det betyder inte att vi klarar oss utan omvärlden om en kris kommer. Men vår förmåga att producera mat här är värd att värna och den förutsätter att det också finns människor och företag som kan fortsätta göra detta.
Att vara axgan är så mycket mer än att bara köpa lite lokala varor under Skördefesten. Det är att alltid försöka köpa åländskt, leva mer efter årstiderna när man handlar mat, välja åländska tjänsteleverantörer och se den enorma styrka vi har genom att våga vara ålänningar. Det gör oss unika, det bygger resiliens, det ger arbetsplatser, stärker vår lokala miljö, det ger resurser till vård, skola och omsorg. Varje cent som stannar på Åland gör en enorm nytta för det samhälle vi gemensamt bygger.
Det är därför vi gör den här bilagan. Vi på Ålandstidningen tror på Åland och på styrkan i att våga välja det som finns nära. Inte av plikt, utan för att vi vet värdet i det åländska. Helt enkelt att våga vara ålänning och våga sticka ut. För vi är trots allt världsbäst på att vara just ålänningar. Där kan ingen slå oss.
