Sunt förnuft

Är det så att ”Sunt förnuft” har blivit en bristvara, eller till och med motarbetas och föraktas i vår tid?

Låt oss titta på några exempel av olika sort och dignitet:

Ibland tror förtroendevalda att politik är ett yrke, en bransch. Det är det inte. Ingen borde tänka sig en ”karriär” som politiker. Som folkvald har man till uppgift att se till de medborgare man företräder kan leva så goda liv som möjligt – med de begränsningar samhället har. Det viktiga är inte att vara politiker. Det viktiga är inte vissa politiska processer. Det viktiga är att invånarna mår bra och har rimliga förutsättningar att leva sina liv. Många gånger är pengar på symbolpolitik och principer bortkastade. Vi behöver helt enkelt våra begränsade resurser för ”drägligt vardagsliv”.

Om man har ett litet barn med diabetes så är man nog väldigt ointresserad av bokstavskombinationer som ÅHS, KST och ÅMHM. Sunt förnuft säger att samhället fixar avlastningen som utlovats och reder upp eventuella missförstånd sedan. Och sunt förnuft säger att vi på Åland inte ska ha så många olika och konkurrerande bokstavskombinationer. Vi är ett mycket litet samhälle!

Sunt förnuft säger också att skolan primärt är till för att lära ut färdigheter och kunskaper som barn behöver. För att det ska lyckas måste det finnas respekt för lärare, övriga vuxna och själva lokalerna. Inlärningen är primär. Allt annat är sekundärt. Det ska vara inspirerande både att lära sig och att lära ut. Sund förnuft säger att sabotage mot den principen ska bekämpas.

Om vårt samhälle ständigt utsätts för attacker och fartyg seglar i finska viken med ankaret ute, så behöver vi inte utreda så noga vem som ”med 100 procents säkerhet” ligger bakom otyget. Vi behöver försvara oss och sätta stopp! Skurkar har inga regler. Goda samhällen har regler. Men vi kan inte låta skurkarna skratta åt oss, och köra över oss, medan vi utreder.

Om de flesta av våra kommuner inte klarar av sina åtagande behöver vi inte göra så många utredningar. Vi behöver förändra våra strukturer så att diskussionen kan handla om hur vi sköter vårt samhälle, och inte om vilka grannar man kan få pengar av.

Om landskapsregeringen utser en styrelse, så ska den styrelsen självständigt ansvara för och sköta ”sin” verksamhet. Om regeringen inte tycker att sakerna sköts väl ska styrelsen bytas ut – inte utsättas för påverkan. Om denna styrelse å sin sida inte tycker sig kunna sköta sina åtaganden inom givna ramar ska den avgå – inte begära att få ramarna ändrade. Tydlighet är alltid att föredra framom otydlighet. I varje fall om man vill åstadkomma något eller uppnå ett mål.

Tycker du som läser detta att jag bara vill förenkla allt. Då läser du rätt. Jag tycker att vi på Åland ska vara föregångare i att leva ett enklare liv. Vi behöver inte krångla till saker. Livet här på jorden är alldeles tillräckligt krångligt också i sin mest förenklade form.

Jesus sa ”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor. Jag ska skänka er vila”. Han sa inte ”Jag ska skänka er rättvisa genom byråkratiska regelverk och strukturer”!

President Paasikivi sa att ”All vishets begynnelse är att erkänna fakta.” Han sa inte ”Låt oss utreda mer och bortse från det vi redan vet”

Pax et bonum