Hybridklassrummen är just nu två till antalet och de är en del av ett stort EU-projekt ”The Recovery and Resilience Facility”.

I dagarna har de första lektionerna och föreläsningarna hållits i klassrummen.

– Projektet går ut på att i covidpandemins spår utveckla digitaliseringen och flerformsundervisningen, säger Magnus Lindberg som är projektledare för det så kallade eHub-teamet som står bakom projektet som ska pågå till slutet av 2024.

Högskolan på Åland beviljades 2,7 miljoner euro för projektet, vilket är Högskolans största projekt hittills. I projektet ingår också ett antal studios och varje undervisningsutrymme ska vara kompatibelt att erbjuda även distansundervisning där hög kvalitet av ljud och bild ingår. Föreläsningen spelas också in och man kan ta del av den i efterhand.

Ökad tillgänglighet

Tobias Henriksson som är teknisk IKT-stödperson berättar att han fokuserade på vad som behövdes i teknisk väg, bland annat kameror och mikrofoner.

– Ofta är det ljudet som är problemet i distansundervisningen. Det är hårda ytor överallt i ett vanligt klassrum. Därför gjordes akustiken om i de här rummen och man köpte in mikrofoner och kameror av bra kvalitet. Kamerorna kan följa mikrofonerna så de som tar del av undervisningen på distans också får en bra upplevelse, säger Tobias Henriksson.

Mona Lindroth som är IKT-pedagog på Högskolan säger att de studerande är mer närvarande vid terminsstart men att det är vanligt att ju längre terminen går, desto vanligare blir det att fler deltar i undervisningen på distans.

– Hybridklassrummen gör att tillgängligheten på alla plan ökar. Det är inte ovanligt att ungefär hälften av kursdeltagare deltar på distans på något sätt och exempelvis ser videorna från föreläsningen i efterhand, säger Mona Lindroth.

I hybridklassrummen får eleverna sitta i grupper och vid runda bord. Det ska utöka de studerandes aktivitet.

– Man lär sig bäst genom att själv vara aktiv. Även lärarna förstår vilka fina möjligheter den här tekniken ger, säger Mona Lindroth.

Masterprogram utvecklas

Mycket annat pågår som bäst inom Högskolan. Bland annat ska man utveckla skolans studieadministrativa system och frångå systemet Wilma till förmån för Sisu, som många universitet i Finland använder.

– Wilma är anpassat för grundutbildningen och var aldrig planerat för yrkeshögskolor. Vi blir den andra yrkeshögskolan i Finland som använder Sisu, säger Magnus Lindberg.

Dessutom pågår utvecklingen av det masterprogram inom hållbar energiutveckling som man gör i samarbete med Arcada i Finland. Det är en påbyggnadsutbildning i teknik med inriktningen energiautomatisering och hållbarhet. Utbildningen är ettårig och går på engelska.

– Jag har skött om upphandlingen av labb och det handlar bland annat om solenergi, vindenergi och vätgas, säger Magnus Lindberg.

tel: 26 645