Dags för sossarna att se sig i spegeln

Carina Aaltonen (S) hade en magstark insändare den 5 september där hon kritiserar landskapsegeringens indragna julfester. Magstark såtillvida att det var ju just sossarna som gick i bräschen för indragningarna via sitt agerande inom ÅHS. Där man vidare har anställt två toppchefer med verkliga topplöner som jobbar på distans, samtidigt som missnöjet växer inom organisationen. Hur det ska stärka ”gemenskapen på arbetsplatsen” som Carina Aaltonen skriver om skulle vara intressant att få förklarat. Det förefaller lite som ”arbetarpartiet” glömt de som arbetar på golvet.

Men begreppet gemenskap på arbetsplatsen är intressant att spinna vidare på. När jag gick in i landskapsregeringen 1991 ordnade varje avdelning sin egen julfest på egen bekostnad. Det var trevliga, mindre tillställningar som byggde just gemenskap och laganda och de olika byråerna försökte lite överträffa varandra när det gällde arrangemanget. Det kostade inte heller skattebetalarna en cent.

I landskapsregeringen 1995 kom Obundna med och i sin iver att plocka poäng föreslog de att det skulle vara en gemensamt upphandlad julfest för all personal. Vad det utspelet kostat över åren kan var och en fundera på. Men efter det blev det de stora anonyma tillställningarna där varje liten klick satt för sig. Jag minns att många på näringsavdelningen saknade den tidigare avdelningsvisa gemenskapen.

Anders Eriksson (ÅF)