Det har befarats att landskapets intäkter skulle sjunka nästa år efter att de så kallade puckeleffekterna från övergången till det nya finansieringssystemet avtagit. Men när Ålandsdelegationen förra veckan slog fast förskottet på avräkningen till 200 miljoner och skatteavräkningen till 96 miljoner stod det klart att tappet inte blir mer än ett par miljoner.

– Man hoppas förstås alltid att det ska ske något radikalt positivt på intäktssidan, men det här är nog i linje med de förhandsuppgifter vi fått från Finansministeriet i augusti, säger Roger Höglund.

Finansministern vill inte avslöja för mycket om den kommande budgeten men konstaterar att det oroliga läget i ekonomin både nära och globalt gör arbetet svårt. Det som står klart är att kostnaderna kommer att stiga för landskapet då priset på såväl drivmedel som el skjutit i höjden och nya löner ska dessutom förhandlas fram i höst.

Signaler åt båda håll

Prognoserna är också osäkra då experternas spådomar om krisen spretar, vissa tror på en kort nedgång i ekonomin, andra på en lång.

– Det finns signaler åt båda håll och ingen vet riktigt hur det kommer att bli, till exempel hur inflationen kommer att förändras. Alla gissningar åt alla håll gör det jättesvårt för oss som ska göra en prognos för den åländska ekonomin i framtiden, säger Höglund.

– Det är klart att en budget nu med alla de oklara faktorerna är jättesvår att göra. Men vi gör det bästa vi kan utgående från de fakta vi har. Sedan kanske verkligheten kommer emot på ett sätt som vi inte kan räkna med, då måste vi vara beredda att gå in med stöd och måste se till att ha budgetmedel för det. Det viktiga är att vi inser att vi inte är ur det här på långa tider.

Den budget som Roger Höglund och landskapsregeringen kommer att presentera i slutet av oktober är den sista ”riktiga” budget som den här regeringen lägger före valet nästa höst.

Hur ser du på utrymmet för reformer i budgeten?

– Det är skillnad på reform och reform. Det finns de som initialt kostar en del men som leder till lägre kostnader längre fram. Men det finns också reformer som höjer kostnadstrycket konstant framåt.

Samlar material

Just nu är arbetet för Roger Höglund och finansavdelningen att gå igenom äskanden och idéer från landskapets olika verksamheter. Där föreslås reformer av olika storlekar och till sist är det LR som tar ställning till vad som behöver göras.

– Vi behöver ta ställning till vad vi behöver göra från det offentliga, från regering och lagting, för att underlätta vardagen för våra invånare. Redan i tilläggsbudget 3 (som klubbas av lagtinget i går, reds. anm.) fanns det lite spår av det, men det kommer alldeles säkert med i grundbudgeten för 2023.

I den tredje tilläggsbudgeten var ett mycket omdiskuterat moment att LR skjuter till 2,1 miljoner till kommunerna.

Mot bakgrund av att det ser ut som att budgetunderskottet kommer att växa 2023, tror du på en ny laddning till kommunerna i landskapsandelssystemet nästa år?

– Jag tror det. Inget är förstås klart förrän det är klart, men från min sida tycker jag att vi har lovat en laddning och behöver komma till skott med det.

Värre än corona

Finansministern oroar sig för framtiden i det ostadiga läget, och säger att den här krisen och lågkonjunkturen kan bli värre än coronakrisen.

– Jag är mycket mer orolig för den här krisen. Coronan var besvärlig och slog på ett skoningslöst sätt. Men där förstod man att det kommer ett slut där det blir någorlunda normaliserat.

– Det läge vi är i nu är så svårt att förutse, så det tycker jag är värre, säger Roger Höglund.