JO:s beslut att språklagen ger myndigheterna utrymme att själva bedöma hur mycket svenska som räcker i informationen utåt öppnar en farlig dörr.Unsplash
Svenskan knuffas ut genom bakdörren
När JO låter Statistikcentralen dra ner på svenskan får varje myndighet med sparkrav ett argument för att göra detsamma. En farligt utveckling för nationalspråket svenska i Finland.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Hösten 2025 kunde svenskspråkiga läsa i Statistikcentralens meddelanden att reallönerna i Finland sjönk med 2,4 procent. På finska stod det att de steg lika mycket. I ett annat meddelande hade hyran sjunkit ”minst” i Vanda, fast den sjunkit mest. I ett tredje redovisades fel års siffror. Hufvudstadsbladet hittade tre allvarliga fel i tio meddelanden på en vecka.
Varje statlig myndighet med pressad budget kan nu hänvisa till beslutet och hävda att det räcker att siffrorna finns på svenska.
Petter Lobråten
Statistikcentralens informationstjänstchef Sari Palén kallade felen riktigt allvarliga och kunde inte förklara dem. Samtidigt hade myndigheten av sparskäl slutat översätta stora delar av sitt innehåll. Av 112 nyheter som publicerades under 2025 fram till oktober fanns nio på svenska.
Nu har biträdande justitieombudsman Mikko Sarja prövat saken. Enligt hans beslut från den 15 september ger språklagen myndigheterna utrymme att själva bedöma hur mycket svenska som räcker, så länge de svenskspråkigas informationsbehov tillgodoses. Bara beslutet att sluta översätta platsannonser strider mot lagen. Felöversättningarna nämns inte i beslutet, och de ekonomiska skälen bakom nedskärningen bedöms inte.
Beslutet kan vara juridiskt hållbart i detalj, men dess konsekvenser sträcker sig långt bortom Statistikcentralens meddelanden. Varje statlig myndighet med pressad budget kan nu hänvisa till beslutet och hävda att det räcker att siffrorna finns på svenska. Tolkningen av dem, det som ger statistiken mening, blir något som bara finskspråkiga får. Och när tolkningen väl översätts, kan tydligen plus bli minus ...
Folktingets ordförande Henrik Wickström (SFP), som gjorde JO-anmälan, befarar att andra myndigheter tar efter. Farhågan är befogad. När nivån bestäms av den som ska spara pengar kliver man ut på ett sluttande plan, även om varje enskilt steg ser litet ut för sig.
Ålandstidningen
För Åland är frågan mycket konkret. När Åsubs statistikchef Kenth Häggblom 2025 intervjuades i Ålands radio beskrev han nedskärningen som principiellt fel. Åländska beslutsfattare, företag och medier använder Finlands statistik. En översättning som blandar ihop plus med minus är sämre än ingen alls.
Statistikcentralen lovar visserligen att automatisering ska öka det svenska innehållet. Men ett löfte är ingen garanti, och erfarenheterna från 2025 inger inte förtroende. Riksdagen bör slå fast att information från tvåspråkiga centrala myndigheter ska vara likvärdig på båda nationalspråken. Annars riskerar Statistikcentralen inte bli ett undantag utan ett farligt ”myndighetsprejudikat”.
