Det förra budgetårets sista tilläggsbudget, den fjärde i ordningen, bjuder inte på några större överraskningar. Landskapets ekonomi stärktes före årsskiftet av att staten betalade ut det särskilda bidrag för covidbekämpande åtgärder under 2020 som Ålandsdelegationen beslutade om i somras.
Med 17,5 miljoner in på kontot är landskapets likviditet lite bättre än i prognosen i den budget som landskapsregeringen (LR) lämnade till lagtinget i november.
– Jag brukar titta ganska mycket på vår likviditet, och det känns ju snudd på att den blir bättre hela tiden. Vi har en likviditet som redan nu är bättre än vad vi förutsåg. Sedan vet vi att vi har en utmaning under 2023 med kostnader, som att vi inte vet om bunkerpriset kommer att fara iväg eller om det hålls under det budgeterade. Framtiden är för oss som för alla andra stater, länder, företag och kommuner väldigt svår att sia om, säger Roger Höglund.
Ökade bunkerkostnader
Just bränslepriserna är det negativa med tilläggsbudget fyra. Landskapets utgifter för bunker till skärgårdstrafiken och bränsle till kollektivtrafiken skapar ökade kostnader om cirka 3,5 miljoner. Därtill kommer kostnader för reparationer av Alfågeln, driftskostnader för nyinköpta Ådan och advokatkostnader i samband med tvisten om elhybridfärjan på sammanlagt cirka en miljon euro.
Under förra året kostade bunkeroljan i snitt strax under en euro per liter, men sjönk under december till 80 cent per liter. För 2023 har LR budgeterat med en bunkerkostnad om en euro per liter.
– Vad gäller bunkern, som är en stor kostnad i vår resultaträkning, har vi ett kalkylerat pris på en euro per liter och ser vi på hur det sett ut i slutet av förra året och början av det här så klarar vi oss på det. Men det är inte många dagar som gått så vi får se.
Sparar på sysselsättning
En större post i budgeten är att LR minskar stödet för arbetslöshetsersättningar med 685.000 euro. Det är helt enkelt pengar som varit budgeterade men som inte behövt betalas ut eftersom sysselsättningen återhämtat sig snabbt efter pandemin.
– Arbetslöshetsersättningarna som ursprungligen var budgeterade till ungefär sju miljoner euro landar på 5,1 miljoner. Om vi jämför med 2021, då de låg på 7,25 miljoner, så är det en betydande minskning vi ser, det är väldigt positivt på alla sätt och vis, säger finanschef Conny Nyholm.
– Det här är kanske en av de mest positiva posterna eftersom det både är en inbesparing för landskapet, men framför allt är det en vinst för alla de som fått arbete. Man såg ganska mörkt på arbetslöshetssituationen inför budget 2022, och så blev det betydligt bättre. Det är en vinst för många, så det är vi otroligt glada över, säger Roger Höglund.
Vågar inte gissa
På sista raden gör den fjärde tilläggsbudgeten att landskapets ekonomi förstärkts väsentligt. I grundbudgeten beräknades 2022 landa på ett underskott på drygt elva miljoner euro, medan budgeten nu visar ett överskott på strax över två miljoner.
Årsbidraget – resultatet utan avskrivningar och det särskilda bidraget på 17,5 miljoner – vände dock nedåt. I grundbudgeten var årsbidraget positivt (2,45 miljoner) men ökade kostnader i driften har lett till ett minus på 1,8 miljoner i och med tilläggsbudget fyra.
Finansminister Roger Höglund vill inte ta ett överskott i bokslutet för givet.
Hur mycket kommer det att skilja mellan den här beräkningen och bokslutet?
– För min del vågar jag inte ens gissa. Jag vet att när man tittar historiskt brukar det skilja och det ger oss ett visst huvudbry varför det skiljer, säger Roger Höglund och säger att han hoppas att det finanspolitiska ramverket som ska implementeras till budgetbehandlingen för 2024 ska ge tydligare prognoser över landskapets ekonomi.
Men trots osäkerheten över det slutgiltiga utfallet är finansministern ganska nöjd över hur landskapets ekonomi utvecklats under fjolåret.
– Jag tycker att när man tittar bakåt på 2022 så är det ingen katastrof, även om året i sig var en katastrof för världen. Nu vet vi ju inte var resultatet landar, men om vi förhoppningsvis landar på ett överskott så är det väl bra.
