Hammarland vill se färre och större klasser i Kyrkby högstadieskola. Samtidigt visar färsk statistik att var tredje grundskoleelev på Åland får någon form av stöd i skolan.Sofia Södergårdh
Var tredje elev får stöd – nu diskuteras större klasser
Skola » En klass med tjugo elever kan fungera utmärkt. Men när var tredje elev får stöd, vad betyder det för hur skolan ska organiseras?
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Hammarlands kommun vill se större klasser i Kyrkby högstadieskola, rapporterar Ålandstidningen den 12 oktober. Med en klass mindre per årskurs skulle grupperna landa på omkring 20 elever och personalkostnaderna minska.
Det är lätt att förstå tanken. Tjugo elever behöver inte vara för många, och kommunerna måste förstås granska vad skolan kostar. Pengarna ska räcka till annat också.
Men det finns en annan siffra som förtjänar uppmärksamhet. Enligt färsk statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) får var tredje elev i den åländska grundskolan någon form av stöd för sitt lärande och sin skolgång. År 2015 var det var femte. Bland pojkarna är andelen nu nästan 37 procent. Även de mer omfattande stödformerna har blivit vanligare.
Det betyder inte att vart tredje barn har stora svårigheter. Stöd kan vara allt från tillfällig hjälp till insatser som behövs under lång tid. Och ökningen behöver inte betyda att barnen har fått det svårare. Den kan också säga något gott om dagens skola: att fler blir sedda och att färre förväntas bita ihop och klara sig ändå.
Att ge elever extra hjälp hör till vardagen i skolan. När så många får stöd behöver det också finnas med från början i planeringen av undervisningen.
Ålandstidningen
Tjugo elever är inte alltid samma sak som tjugo elever. I en grupp kan undervisningen fungera med ganska små anpassningar. I en annan kan flera behöva extra genomgångar, tydligare struktur eller hjälp att hitta arbetsron. Samtidigt finns elever som behöver större utmaningar. Allt det ska en lärare försöka få ihop under en och samma lektion. Lycka till med att fånga det i en kostnad per elev.
Därför behöver elevernas olika behov få väga tungt när klasser sätts ihop, lärarnas tid fördelas och budgeten läggs. Det kan mycket väl innebära större klasser på vissa håll, men också mer stöd där behoven är stora.
Linda Blix
Det betyder inte att klasserna alltid måste vara små. Större grupper kan mycket väl fungera bra, särskilt om det frigör pengar till speciallärare och annat stöd. Men innan klasser slås ihop behöver man veta vilka elever som ska gå där och hur mycket hjälp de behöver.
Åsubs statistik gäller hela Åland, inte specifikt Kyrkby högstadieskola. Den säger alltså inget om vilken klasstorlek som passar bäst just där. Men den påminner om att antalet elever inte säger allt om vilka resurser en klass behöver.
Det talas gärna om ”vanlig undervisning” och ”extra stöd”. Men ordet extra är nästan lite lurigt. Det låter som något som kan läggas till när resten är klart. I ett klassrum ska allt fungera samtidigt.
Därför behöver elevernas olika behov få väga tungt när klasser sätts ihop, lärarnas tid fördelas och budgeten läggs. Det kan mycket väl innebära större klasser på vissa håll, men också mer stöd där behoven är stora.
Så diskutera gärna större klasser, men se till att elevernas behov också får plats i kalkylen.
