För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Debatten om sjukvårdens kostnader och utförande är het just nu. ÅHS utfall för 2025 låg på cirka 109 miljoner och då, som nu, håller inte den givna budgetramen. ÅHS är sannolikt dyrare per invånare än sjukvården i många större regioner men en det betyder inte att sjukvården är ineffektiv.
Det finns flera strukturella orsaker som gör att sjukvård på Åland ofrånkomligen kostar mer än på fastlandet. Vi måste oavsett vår storlek upprätthålla akutmottagning, jourverksamhet, operationer, laboratorier, ambulansberedskap, bilddiagnostik och specialiserad sjukvård dygnet runt. Kostnaden för att hålla ett sjukhus öppet förändras inte proportionellt med antalet invånare. En narkosläkare kostar lika mycket oavsett om hen betjänar 30.000 eller 300.000 människor.
Samma verklighet ser vi på Gotland, Färöarna och andra geografiskt avgränsade regioner. Små befolkningsunderlag leder nästan alltid till högre kostnader per invånare eftersom stordriftsfördelarna uteblir. Ansvaret för hälso- och sjukvård, och socialvård, är i dag splittrad. Sjukvården finansieras av landskapet medan socialvården finansieras av kommunerna. Det uppstår lätt situationer där gränsdragningen mellan sjukvård och socialvård är otydliga och kommunernas möjlighet att ta emot klinikfärdiga personer är otillräckliga, vilket i slutänden inte bara drabbar individen utan även kostnaderna för, i detta fall, ÅHS.
Allt inom ÅHS fungerar inte optimalt eller kostnadseffektivt, men lösningen på problemet är inte att minska antalet vårdplatser eller försämra vårdkvaliteten.
I modern forskning om sjukhusorganisation framkommer att betydande effektiviseringar ofta kan uppnås utan att minska vårdplatser, försämra kvaliteten eller belasta patienterna. Potentialen handlar framför allt om hur man organiserar patientflöden, utskrivningar, operationsverksamhet och kapacitetsstyrning bättre. En systematisk översikt från 2025 som analyserade 60 studier om Lean healthcare-metoden fann positiva effekter på väntetider, vårdtider, patientflöden, kostnader och patientnöjdhet (A Systematic Review of Lean Implementation in Hospitals: Impact on Efficiency, Quality, Cost, and Satisfaction).
Ålandstidningen
Det finns möjligheter att utveckla digitala specialistkonsultationer, titta över samordningen med kommunerna, använda data för att optimera vårdplatser och bemanning, kartlägga alla administrativa processer och skapa enhetliga dokumentationsrutiner. Att införa till exempel Lean-metoden skulle innebära integrerade vårdprocesser där patientflödet är fokus, snarare än klinikgränserna. För linjeorganisationen skulle det handla om att standardisera allt från remisshantering till logistik och arbeta bort de vattentäta skotten mellan primärvård och specialistvård. För stadsorganisationen skulle det handla om att gå från att administrera till att processleda, och använda sig av processbaserad budgetering istället för att budgetera klinikvis. Sådana åtgärder har i många andra regioner lett till både lägre kostnader och bättre tillgänglighet.
Det är fullt möjligt att effektivisera ÅHS. Men om vi tror att lösningen främst är färre vårdplatser, stängda verksamheter eller minskad jourberedskap riskerar vi att angripa fel problem.
Den verkliga frågan är inte hur vi kan göra sjukvården mindre. Den verkliga frågan är hur vi kan få varje euro att skapa mer patientnytta.
