För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Det är något som har gått snett när Åland skär ned på sjukvård och utbildning samtidigt som hundratals miljoner satsas på kortrutt och tillhörande vägprojekt och färjfästen.
Det är bättre att inse problemen nu än när projekten har drivits så långt att vi nått en point of no return. Senast kostade det 11 miljoner euro.
Hälso- och sjukvården är ett lagstadgat offentligt ansvar. Enligt 1 § i landskapslagen om hälso- och sjukvård (2011:114) ska vården främja och upprätthålla befolkningens hälsa och välfärd samt arbets- och funktionsförmåga och social trygghet.
Kortrutten är däremot inget lagstadgat krav, utan ett politiskt beslut. Det är därför rimligt att fråga om projektet är den bästa användningen av Ålands gemensamma resurser när lagstadgad service samtidigt utsätts för nedskärningar.
Ytterligare 2,5 miljoner euro har man gått med på. Ändå skärs personalstyrkan ned på sjukhuset, trots att arbetsbelastningen redan är hård. Samtidigt lägger läkarna en stor del av sin arbetstid på att hantera det nya, mångmiljondyra datasystemet Cosmic – tid som borde ägnas åt patienterna.
Ålandstidningen
Vård kräver tid. Människor är inte löpande band-produkter som kan expedieras enligt ett tidtagarur. Varje patient är unik, och ingen kan på förhand bestämma hur många minuter just den människans vård behöver. När personalen blir färre och administrationen tar allt mer tid är det patienterna som får betala priset.
Den avgörande frågan är därför: Kan vården efter alla dessa nedbantningar fortfarande uppfylla lagens krav? Det är inte tillräckligt att få budgeten att gå ihop om servicen samtidigt riskerar att inte leva upp till det ansvar som lagen ålägger landskapet.
Även utbildningen drabbas av nedskärningar. Samtidigt förändras arbetslivet snabbt och AI förändrar redan hur vi arbetar. Kunskap och utbildning blir allt viktigare. Är det då klokt att spara på just de verksamheter som ska rusta människor för framtiden?
När vård och utbildning måste spara medan kortrutten kräver allt större ekonomiska åtaganden, måste prioriteringarna tåla kritisk granskning. När kalkylerna inte håller och inga anbud lämnas inom utsatt tid blir lösningen att se över kostnadsramen. Men var finns då inbesparingarna? Hur trovärdiga är de beräknade besparingarna under 15 år – och vad händer om de inte infrias?
Sjukvård och utbildning berör 100 procent av Ålands befolkning, medan kortrutten berör knappt fem procent.
