För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Inledningsvis vill jag tacka Kim Lehto för det trevliga svaret (ÅT 9/10) på min insändare (ÅT 6/10). Det är fint att se att Mariehamns fastigheter välkomnar en diskussion kring hur stadens fastigheter bäst förvaltas och att det finns en ambition att eftersträva ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara investeringar.
Lehtos svar innehöll viktiga förtydliganden gällande entreprenadanbudet på 800.000 euro, en tredjedel av beloppet syftar till ventilationen och att återstående ska gå till bland annat reparationer av golv, reparation av vattenskador, renovering av kök samt uppdatering av trygghets- och säkerhetslösningar (torde gälla byte av fönster med låg bröstning och glasdörrar till motsvarande partier med säkerhetsglas).
Även om detta är många åtgärder och säkerhetsglas är dyrt ställer jag mig tvivlande till att detta motsvarar 2/3 av 800.000 euro och vill därför be om ytterligare ett förtydligande rörande budgeten.
Svaret står nämligen också i stark kontrast till det reportaget ÅT 21/9 då den höga kostnaden på renoveringen förklarades bero på husets invecklade arkitektur. Citat ”För att aggregat och nya kanaler ska få plats behöver delar av takkonstruktionen förstärkas, gamla installationer rivas ut och man tar upp hål i fastigheten på flera ställen”. Ryms alla dessa merkostnader inom en tredjedel av budgeten?
Ålandstidningen
Oberoende framgår det av reportaget med all tydlighet att arkitekturens utformning (som är optimerad för naturlig assisterad ventilation) fördyrar arbetet med att installera ett ventialtionssystem med värmeväxling. Så frågan som kvarstår är: Har alternativa lösningar undersökts?
Trots ett mycket bra svar av Lehto besvaras inte min huvudsakliga frågeställning. Genom att se till arkitekturens ursprungliga idé och förbättra den hade man kunnat göra mindre och därmed billigare ingrepp på byggnaden och med ett bättre ekonomiskt resultat.
I svaret framhålls även att det är bra att göra alla åtgärder nu när verksamheten har evakuerats till temporära moduler, något som inte heller lär vara gratis. Upprustning av kök, ytskikt och byte av fönsterpartier torde kunnat utföras under sommarmånader då verksamheten ändå inte behöver lokalen och hade i sig inte krävt en total evakuering.
För cirka 30 år sedan när Vinkelboda planerades var det en verkligt unik satsning, byggnaden är utförligt planerad och påkostad. Materialen och ytbehandlingarna valdes med omsorg för att skapa en giftfri miljö.
Hur tas byggnadens arkitektoniska värden nu omhand? Parketten (som säkert kunde ha slipats) ska ersättas med plastmatta, frånluftkanalerna som sticker upp på taket och som i dag är ett viktigt arkitektoniskt inslag ska försvinna, hål kommer tas upp i fasaden och alla de smäckra rum som i dag finns mellan yttertak och mellanbjälklag kommer kompromissas av kanaler. Byggnaden är extremt komplex och välplanerad från helhet in i minsta detalj och denna helhet kommer att gå om intet.
Jag skulle inte bli förvånad om man om 25 år insett misstaget och återigen väljer att lägga stora pengar på att återställa denna fantastiska byggnad till sitt nuvarande skick, men med förbättrad uppvärmning förstås.
