Att det skulle bli ett skadestånd kommer inte som någon direkt överraskning för Katrin Sjögren, som alltså även var lantråd i den regering som tecknade avtalet med konsortiet.
– Den uppkomna situationen är ett haveri från början till slut. Förtroendet för självstyrelsen och den åländska politiken måste befinna sig på en bottennivå just nu.
När Ålandstidningen talar med Katrin Sjögren på onsdagskvällen har hon ännu inte hunnit läsa hela domen. Hon berättar att landskapsregeringen nu med hjälp av den juridiska kunskapen inom förvaltningen ska analysera hovrättens avgörande, och först efter det fattas beslut om man ska söka prövningstillstånd hos Högsta domstolen eller inte.
Lagtinget ska informeras om de juridiska slutsatser som dras.
Stora summor
Bara skadeståndet är på 10,5 miljoner euro, och på det tillkommer rättegångskostnader, räntor och så vidare. Hur ska det här finansieras, har landskapet pengarna?
– Jag kan inte svara på det i dagsläget, men jag vet att likviditeten inte är helt lysande. Sannolikt blir det aktuellt med en tilläggsbudget.
Katrin Sjögren ser att det finns olika möjliga alternativ. Ett sådant är att låna pengarna internt från Landskapets fastighetsverk, ett annat är att gå till banken.
Men oavsett är det ålänningarna som drabbas, för när pengarna till skadeståndet ska ut måste de dras in någon annanstans?
– Så är det.
Många ålänningar är rent ut sagt arga och det letas syndabockar. Samtidigt vill ingen ta på sig ansvaret för den uppkomna situationen. Vem tycker du att har ansvaret?
– Det är mycket skuld och skam som ska fördelas. Det domen kokar ner till är ju att det är ett avtalsbrott.
Och då anser du att det är på regeringen Thörnroos ansvaret ligger?
– Det finns garanterat saker som kunde ha gjorts annorlunda av min regering som beställde färjan. Men det var också uppenbart att den förra regeringen riskerade ett avtalsbrott och ett skadestånd genom att avbeställa den.
Det har säkert funnits tid för självrannsakan och du säger också att det finns saker din regering kunnat göra annorlunda. Vad tänker du på då?
– Tydligheten och förankringsprocesserna och sådana saker. Men det finns också en villfarelse om att det var väldigt bråttom med beställningen, och det vill jag å det bestämdaste säga emot. Basen för allt det här var kortruttsplanen. Den stora och omfattande upphandlingen pågick dessutom under hela mandatperioden. Det stämmer inte att beställningen stressades igenom.