Vikande skolresultat beror på mer än telefoner och skärmar  

Landskapsregeringen har beställt svaret på varför de åländska sjundeklassisterna ligger under det nationella genomsnittet i matematik och ännu mer i svenska, (se Ålandstidningens artikel den 13.8). Den åländska läroplanen ska jämföras med den finländska, lärarutbildningarna i Sverige och Finland kartläggas och läromedlen granskas. Det är en bra början.

Men en utredning är bara så bra som de frågor den ställer. Den största risken är att svaret hittas för snabbt, i det som råkar vara mest omdiskuterat just nu. Därför är tidslinjen värd en påminnelse. Finlands Pisa-resultat i matematik toppade 2006. Nedgången började alltså medan Finland fortfarande kallades världens skolmirakel, innan den första Iphonen fanns i någon elevs ficka, innan digitala läromedel blev norm, innan invandringen till Finland nådde nuvarande nivåer.

Redan vid millennieskiftet varnade undervisningsrådet Pirjo Sinko för att kunskaperna i modersmålet försvagades. När den finländska läroplanen reviderades 2004 utökades matematiktimmarna, just därför att nationella utvärderingar visade att kunskaperna sjönk. Undervisnings- och kulturministeriets analys från 2023 landar i samma slutsats: ingen enskild modern faktor förklarar hela nedgången. Forskaren Kari Nissinen vid Jyväskylä universitet har varit ovanligt tydlig på en punkt. I Finland kan resultattappet inte skrivas på invandringens konto, eftersom det framför allt är de infödda elevernas resultat som fallit.

Det betyder inte att telefoner, skärmar, undervisningsmetoder eller elevsammansättning är oviktiga. Det betyder att dessa faktorer kom in i ett förlopp som redan var i gång. En utredning som stannar vid dem kommer att missa grundmekanismen.

För Åland finns dessutom frågor som ingen annan kan ställa åt oss. Ungefär hälften av lärarna är utbildade i Sverige, hälften i Finland, och båda systemen uppvisar sjunkande resultat. Ålands senaste läroplan, från 2021 bygger på den aktiva eleven, en grundsyn som forskningen pekar på leder till att elever från studievana hem klarar sig bättre medan de svagaste hamnar efter.

Ålands Radio har granskat skolornas arbetsplaner och funnit att antalet matematiktimmar skiljer sig kraftigt mellan åländska grundskolor. Det är ingen nordisk trend. Det är åländska beslut, fattade kommun för kommun. Radion rapporterar dessutom att åländska elever har omkring 300 timmar mindre undervisning i svenska under grundskoleåren än elever i resten av landet. Ålands lärarförening har lyft behovet av fler undervisningstimmar, mindre undervisningsgrupper och gemensamma åländska prov för att tidigare upptäcka kunskapsluckor.

LR:s åtgärder med fortbildning i tidig läs- och skrivinlärning i augusti, matematik för ämneslärare nästa år, en genomgång av läromedlen, allt är rimligt. Men fortbildning är inte samma sak som tid, och nya läromedel är inte samma sak som lärartäthet eller tidigt stöd åt den elev som halkar efter redan i årskurs två.
I september kommer Pisaresultaten, och det nordiska läroplansnätverket samlas på Åland med läs- och skrivinlärning som tema. Åland kan välja att bli fotnoten som följde kurvan, eller platsen som tog reda på varför.

Utvecklingen accelererar. Vi vuxna lämnar över ett samhälle till nästa generation alltmer präglat av verktyg som låter oss slippa både tänka och uttrycka oss själva. Som premierar snabba dopaminkickar framför reflektion. Vi häller bensin på den eld som började brinna för redan 20 år sedan.