USA och Åland - en kärlekshistoria

Det är lätt att förbise USA:s storhet och inverkan på den fria världen om man besitter en backspegel som bara sträcker sig till de senaste åren.

Inte på grund av den nu förda politiken, då mycket av det vi ser har sitt ursprung i tidigare förd politik i USA, utan snarare i den retorik som förs. Där Europa, som USA:s främsta allierade och släkting, blir historielöst men även till viss del rättmätigt kritiserat och utmålat som svagt och håglöst.

Om vi lägger denna passus i historien åt sidan och i stället ser på vad USA har betytt och betyder för Åland är det slående vilken inverkan landet haft på våra öar.

Otaliga är vi ålänningar som än i dag har släktingar i USA eller förfäder som sökt sin lycka i landet. Fattiga småbönder, sjömän, fiskare och torpare som sökte lyckan i USA, fann den och stannade eller återvände hem med pengar i kistan. Pengar som sedan var med och hjälpte till att bygga upp det fattiga Åland till vad det är i dag.

En fjärdedel av Ålands befolkning beräknas ha emigrerat till USA under åren kring sekelskiftet. Hur många som återvände till Åland vet vi inte, men på andra håll i Skandinavien vet vi att omkring en fjärdedel av de som emigrerade till USA återvände.

Men det stannar inte med emigranter. För med pengar som skickades hem till släktingar, och inte minst Amerikapaket med diverse förnödenheter bidrog emigranterna till att de som stannade kvar på våra öar fick möjligheter till ett bättre liv och inte minst tillgång till matvaror och kläder som var svåra att få tag på efter andra världskriget.

Att USA haft en stor inverkan på Åland ser vi bland annat personifierat i några stora historiska åländska namn. Exempel som redaren Algot Johansson, ”med fickan fylld av amerikanska byggpengar”, flyttade tillbaka till Åland varefter han byggde ett konglomerat.

Ett annat exempel är Sally Salminen som under sina sex år i New York skrev manus till romanen ”Katrina” samtidigt som hon, som många andra åländska kvinnor, jobbade som hembiträde åt rika amerikanare. 

Detta är nu historia, men USA:s inverkan på vår vardag är än i dag stor. Där allt från arbetsplatser till fritid starkt påverkas av det amerikanska. Man kan se det som något utifrånkommande, men det är att göra det enkelt för sig. USA och dess kultur är starkt sammanflätad med vår och mycket av det vi importerar från USA är en del av oss och vårt eget ursprung, inte minst på grund av den stora emigrationen.

Samtidigt skiljer vi oss från varandra på en rad punkter. För ett land byggt på drömmar från de modiga som utan kunskaper i språk och utan löften om en framtid vågade korsa Atlanten bygger också ett land som är olikt det som de som valde att stanna hemma. Det påverkar hela samhället och synen på samhällsbygget.

När USA nu firar 250 år av frihet är det även ett firande av en frihet som inte bara byggde en stat utan även gav möjligheter för ålänningar på hemmaplan och i det nya landet att bygga sig en framtid. En gemensam framtid som båda investerade i och vann på.

För precis som president Ronald Reagan i sann amerikansk anda sade, med hänvisning till Thomas Jeffersons självständighetsförklaring, är alla människor skapade jämlika och utrustade med okränkbara rättigheter – rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.

För Åland, som ett självstyrt örike i Europa, är det en påminnelse om att vår egen frihet inte är självklar. Vi har låtit oss formas av amerikanska drömmar, men vårt ansvar är att bära dem vidare på vårt sätt: genom att värna demokratin, språket och öppenheten också när Atlanten mellan oss känns större än förr.