För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Socialtjänsten på Åland, liksom på andra håll, ställs dagligen inför frågor om huruvida en person har sin hemvist här eller inte. En hemvistbedömning innebär att en myndighet prövar var en person har sin faktiska och varaktiga bosättning och, utifrån en samlad bedömning av personens levnadsförhållanden, avgör om myndigheten är behörig att handlägga och besluta i ärendet.
Det är ofta i samband med att en person flyttar från ett land till ett annat som hemvistbedömningen blir särskilt komplicerad. För att en person ska anses ha hemvist i ett nytt land krävs i princip att två förutsättningar är uppfyllda. Personen ska ha ändrat sin vanliga vistelseort så att hen normalt vistas i det nya landet (det objektiva rekvisitet). Personen ska också ha för avsikt att bosätta sig där och ha en laglig och stabil grund för sin vistelse (det subjektiva rekvisitet).
Praxis och juridisk doktrin pekar samstämmigt på att flera omständigheter ska vägas samman vid bedömningen av hemvist. Bland annat beaktas vistelsetid, familjeförhållanden, bostad, arbete och social integration. Därutöver kan även personens avsikt, medborgarskap, folkbokföring och tillgångarnas belägenhet ha betydelse, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Om ett barn bor tillsammans med sin vårdnadshavare sammanfaller barnets hemvist ofta med vårdnadshavarens, men så behöver det inte alltid vara. Det avgörande är barnets aktuella och förväntade uppväxtförhållanden samt barnets faktiska anknytning.
Ålandstidningen
Inom den internationella privaträtten finns en allmänt erkänd princip att myndigheterna i det land där barnet har sin hemvist är behöriga att fatta beslut och vidta åtgärder som rör till exempel vårdnaden om barnet. Principen bygger på att beslut som är förenliga med barnets bästa normalt bäst kan fattas i det land där barnet bor och har sin starkaste anknytning.
På motsvarande sätt ansvarar åländska myndigheter som huvudregel inte för socialvård för personer som har sin hemvist utomlands. Vid en kortvarig placering utomlands, exempelvis för vård eller behandling, behåller personen normalt sin hemkommun och sin hemvist på Åland. Om vistelsen däremot blir långvarig, och omständigheterna visar att personen har hemvist i det andra landet, bör ansvaret för socialvården som huvudregel övergå till myndigheterna där.
Hemvistbedömningar handlar ytterst om rättssäkerhet. När myndigheterna i hemvistlandet ansvarar för ett ärende ökar förutsättningarna för att beslut fattas nära den enskildes faktiska livssituation och i enlighet med de internationella regler som Åland och Finland har att följa. Det bidrar också till att personer som bor i samma land bedöms utifrån samma regelverk och ges likvärdiga förutsättningar.
