Jag stöder Ukraina som anfallits av staten Ryska Federationen därför att det inte är i något avseende ett rättmätigt krig, till exempel sanktionerat av FN och utan laglig grund kan man inte hänvisa till någon annan moral i galenskapen.
Detta betyder alltså att jag inte stöder Ukraina för att dess befolkning i något avseende är bättre än den ryska, eller att deras kultur är bättre; om ukrainsk kultur vet jag väldigt lite liksom de flesta andra gissar jag. Isaac Babel var förresten född i det som i dag är staten Ukraina men det är väl tveksamt om han kände speciellt mycket för den ukrainska kulturen, Röda armén en tid, och har hittills beskrivits som en rysk författare. Läs mig rätt, Ukraina har all legitimitet i dag men det är inte för att de är bättre än någon annan utan för att staten vunnit internationellt erkännande. Ukraina lider i dag och behöver stöd utifrån men det vore samtidigt politiskt oansvarigt att inte också beakta framtiden; det är just politikernas ansvar, något de dock inte hinner med när alla orättvisa subventioner ska skyfflas ut.
Historien upprepar sig inte? År 2003 fanns en annan mer eller mindre okunnig och fördomsfull ledare som inledde ett grymt och hänsynslöst krig mot en annan internationellt accepterad stat: Bush den senare mot Irak, men det har varken han eller andra skyldiga och profitörer stått till svars för. Inte heller har kraven på det varit särskilt ihärdiga, ingen kräver till exempel att hans vänner inom oljebranschen ska ge upp allt de har och skänka pengarna till Irak.
Det är rimligt att vi engagerar oss mer inför ett krig i vår närhet än på någon plats som knappast kommer att beröra oss, men det kan inte förminska perspektivet om alla människors lika värde och grumla vår syn på vad som faktiskt händer vilket media är mindre intresserade av när de talar hellre om en cancersjuk och galen mördare i en lyxbunker vilket har absolut noll relevans men tydligen går hem hos läsare som inget vill veta.
Auschwitz borde ha lärt oss att det alltid är fel att sätta vilken etnisk grupp som helst i gaskammare och att det inte är avhängigt av någons moraliska värde. Vissa förstod kanske att Tyskland kommer att existera i någon form också efter det fruktansvärda brottet och Förbundsrepubliken är i dag helt accepterad. Samma framtida nåd kan förstås inte Ryssland förvänta sig under några omständigheter om jag förstått de mest högljudda rätt? (Jag ids inte ens nämna USA som alltid snabbt förlåtes.)
Det finns rysktalande människor i vår närhet som inte alls sympatiserar med Putins krig men de får ändå lida och ha något slags ansvar för det; icke rätt enligt mig men vad andra tycker är deras sak så länge det bara är en synpunkt.
EU enat som vanligt; SD i Sverige och kanske Meloni Italien i morgon.
Peter Andersson
