Höjda avgifter slår ut sänkta - nu behövs ett samlat grepp

Kommunsstyrelsen i Jomala meddelade i veckan att man föreslår för kommunfullmäktige att höja vattenavgifterna med syftet att minska risken för läckage från avloppsnätet. Sådana läckage kan få allvarliga konsekvenser för miljön och, beroende på plats och vattenförsörjning, även hota dricksvattnet.

Samtidigt har landskapsregeringen (LR) nyligen stärkt Kraftnät Ålands ekonomi genom ett tillskott på 40 miljoner euro för att lösa lån kopplade till Finlandskabeln. Detta gjorde det möjligt för nätägarna Ålands Elandelslag och Mariehamns Energi att sänka överföringsavgifterna med start i augusti. Det gjordes för att stärka hushållens ekonomi, men framför allt för att ge det åländska näringslivet bättre förutsättningar. Sänkta kostnader för el, vatten och avlopp ligger också i linje med tillväxtmeddelandets mål om att minska de kostnadsnackdelar som följer av Ålands ö-läge.

Således två rörelser åt olika håll som visar att Åland behöver samlas för att skapa långsiktiga förutsättningar för näringslivet att utvecklas.

I torsdags samlades stora delar av det åländska näringslivet på årets Näringslivsdag. Framtidsspaningar gjordes och nätverken odlades. Men även om framtidstron finns där så är det många åländska företag som kämpar. Det är tufft ekonomiskt och många brottas med höga inköpspriser, skattegräns, producentansvar, låg efterfrågan och stark prispress. Visst finns undantag men verkligheten för många företag är utmanande.

Det är i denna verklighet många åländska företag navigerar. Därför blir varje extra kostnad ett direkt slag mot verksamheten och just därför var de sänkta nätavgifterna välkomna. Det var ett steg i rätt riktning.

För sanningen är, vilket ÅCA:s tf. vd Anna Nordlund poängterade i tidningen, att åländska företag har 30-65 procent högre kostnader för el och vatten jämfört med finländska företag. Det här påverkar konkurrenskraften, men även den åländska konsumtionen.

Med detta sagt är det säkert inget lätt beslut att fatta för Jomala kommun och något annat än att säkra att avloppsnätet fungerar finns knappast. Däremot blottlägger det brister i det åländska systemet.

Problemet är inte att kommuner gör nödvändiga investeringar. Problemet uppstår när investeringar, taxor och näringslivseffekter inte bedöms i ett gemensamt åländskt perspektiv. Åland måste bli bättre på att samla sig och driva framåt. Det krävs för att vi ska vara konkurrenskraftiga. 

LR:s tillväxtmeddelande slår fast att konkurrenskraftiga kostnader för bland annat el, vatten och avlopp är viktiga för Ålands tillväxt. Meddelandet innehåller också en handlingsplan, förslag om samordning samt uppföljning av hur tillväxtpolitiken fungerar.

Det behövs däremot en tydlig gemensamt utstakad väg. Med tydliga mål, deadlines för genomförande och ansvariga. Det betyder inte att en ny strategi måste skrivas från början. Det betyder att den handlingsplan som redan finns måste omsättas i konkreta beslut tillsammans med kommunerna.

Dessutom krävs insatser från olika delar av samhället, inte minst från kommunerna som sitter på planeringsmonopolet, vatten, avlopp och renhållning. Uppdraget behöver således vara brett och näringslivet involveras tidigt. 

Visst kommer inte alla att vara överens, men man kan hitta saker där man är överens och där man kommer framåt. Och bara för att vara tydlig så handlar detta inte om någon ytterligare konsultrapport som ska bli någon hyllvärmare. Nej här är en lista som ska tas fram med konkreta åtgärder och när dom ska vara gjorda och av vem.

Listan bör bland annat omfatta samordnad planering av VA-investeringar, transparenta och jämförbara avgifter, tillräcklig planerad mark för företag och bostäder samt kortare handläggningstider. LR:s tillväxtmeddelande var en start. Nu är det dags för nästa steg och LR måste se till att den samordning som beskrivs i tillväxtmeddelandet också fungerar i praktiken.