Ett medborgarråd kan bryta låsningarna i Ålands energidebatt

Energidebatten är en av Ålands hetaste politiska potatisar. De stora satsningar som nu sker på havsbaserad vindkraft i Norrhavet har resulterat i en lång serie meningsutbyten på insändarsidorna, medborgarengagemang som vänder sig mot industrialiseringen av havsbandet, och till och med en planerad dokumentärfilm om den polariserade frågan: ska vi värna havsmiljön, bidra till energiomställningen, eller kan vi göra både och?

Samtidigt förändras Östersjön snabbt. Vi lever vid ett av de hav som värms upp allra snabbast i världen, och dess mående är en av de viktigaste miljöfrågorna för ålänningarna. Det är inte konstigt – vi är omringade av havet och har levt av det sedan urminnes tider. Våra liv präglas, inte minst känslo- och identitetsmässigt, av dess uppvärmning, övergödning och förändrade ekosystem. Den allt tidigare algblomningen påverkar somrarna, och i ett varmare hav riskerar fiskarna vi gärna lägger på grillen att försvinna.

I detta finns en underliggande paradox. Engagemanget för närmiljöns välmående tycks vara selektivt. Mobiliseringen mot vindkraften i Norrhavet har gått snabbt, med starka drivkrafter i oron för påverkan på djurliv – särskilt fågelpopulationer – och för att landskapet förändras permanent. Däremot är mobiliseringen svagare i andra frågor. Andelen ålänningar som ser miljöskydd som en mycket viktig fråga ligger under EU-snittet och långt under de svenska opinionssiffrorna, samtidigt som en majoritet ändå vill se mer förnybar energi och minskade utsläpp.

Hur vi ska bygga framtidens fossilfria samhällen riskerar att splittra oss, skapa nya konfliktytor och i längden bidra till ett allt hårdare debattklimat. Men kanske är problemet inte bristen på engagemang – utan bristen på forum där det kan komma till sin rätt.

Forskningen visar att upplevelsen av rättvisa har stor betydelse för hur klimatpolitiska satsningar tas emot. Om stora värden ska skapas till havs utanför Åland behöver också känslan av rättvisa finnas på land. Här finns en möjlighet att tänka nytt. Ålands landskapsregering borde ta initiativ till ett medborgarråd om energiomställningen – där ålänningar ges möjlighet att sätta sig in i frågan, ta del av expertkunskap och diskutera olika intressen tillsammans.

I ett medborgarråd samlas en slumpmässigt utvald grupp invånare som speglar befolkningen. Under strukturerade former får de lyssna till forskare och sakkunniga, diskutera med varandra och tillsammans formulera rekommendationer till politiken. Erfarenheter från andra länder visar att väl utformade medborgarråd kan stärka både tilliten, kunskapen och kvaliteten i beslutsfattandet.

Ett medborgarråd skulle kunna bli en plats där frågor om intäkter, naturvärden och framtiden vägs samman – inte bara av experter och politiker, utan av ålänningarna själva. På Åland, där avstånden är små men åsikterna ibland stora, kunde en sådan modell bidra till att flytta debatten från låsta positioner till gemensamma lösningar.

När samhället ska ställas om från fossilberoende till förnybar energisjälvständighet handlar det inte bara om vilka tekniker vi väljer – utan om vilken framtid vi vill dela. För att lyckas med det behöver vi inte mindre engagemang, utan bättre sätt att ta tillvara på det.