En lektion i hur man dödar en kommun

”Lumparland är för litet för att gå runt ekonomiskt, det förstår ju vem som helst!” Så tänker nog många. Vad många inte vet är att Lumparland faktiskt gick runt utan problem innan landskapsandelssystemet gjordes om år 2018. Nu är vi i stället snart omyndigförklarade. Så hur hamnade vi här? 

Under de senaste åren har kommunernas kostnader ökat markant. För oss i Lumparland har utvecklingen varit följande. År 2009 erhöll vi 616.000 euro och år 2024 erhöll vi 697.000 euro i landskapsandelar, dvs en ökning med 81.000 euro. Under samma period ökade dock Lumparlands lagstadgade kostnader med 950.000 euro. Kommunen har således stått för 91,5 procent och landskapet för 8,5 procent av de utökade kostnaderna som landskapet påfört oss. Samtidigt uppmanar regeringen Lumparland att spara. Ska man skratta eller gråta?

År 2018 gjordes landskapsandelssystemet om. Landskapet lät nyligen genomföra en utvärdering som tydligt visade att Lumparland missgynnas. När Lumparland påtalat denna orättvisa för regeringen får vi som svar att systemet är komplext och att regeringen saknat verktyg att genomföra tillräckliga ekonomiska analyser. Sanningen är att det tog mig en timme att sätta mig in i systemet. Man kan väl använda samma analyser som när man ändrade systemet så att andelarna gick ner år 2018. Eller gjorde man det bara på en höft? Min slutsats att regeringen försöker lösa den politiskt heta potatisen med kommunsammanslagningar genom att upprätthålla detta orättvisa system.

Dödsstöten för Lumparland var införandet av KST. Före KST hade Lumparland en genomsnittlig årlig kostnad för motsvarande tjänster på 90.000 euro. Med KST är kostnaden nu uppe i 358.000 euro. Det spelar ingen roll vad vi gör för att minska behovet av KST:s tjänster, för vi får ändå en räkning på 358.000 euro. Missförstå mig rätt. Lumparland är inte emot KST, tvärtom; vi välkomnar de förbättringar som KST medför. Men det vore klädsamt om landskapet kunde vara med och betala för reformer de lagstiftat om.

Eller ännu hellre, ta över hela KST! Men är landskapet verkligen redo att betala för den välfärd som lagstiftats? Svaret är nej. I stället lämpar man över ansvaret på kommunerna. Kommuner som Lumparland utses till syndabock, förses med epitetet ”kriskommun” och kommer snart att omyndigförklaras. Det är lätt att lagstifta om välfärd när man slipper ta notan.

Jag vill avsluta med en travesti på Wilhelm Mobergs kända fras. Om finansministern säger att vi sitter i samma båt, så var på din vakt – det betyder att det är du som skall ro.