Cirkulär ekonomi och framtidens konkurrenskraft

Cirkulär ekonomi kan definieras som ett ekonomiskt system där företag och samhällen använder resurser mer effektivt genom att återanvända, reparera och återvinna produkter, material och råvaror. Målet är att minska avfall och bevara naturresurser. Det bidrar också till en mer hållbar utveckling genom att material hålls i kretslopp så länge som möjligt. Företag som tidigt integrerat cirkulära principer har i många fall kunnat stärka sin konkurrenskraft över tid, genom potentiella kostnadsbesparingar, ökad motståndskraft mot störningar och nya affärsmöjligheter.

Cirkulärt tänkande är inget nytt. Redan under bronsåldern återvann människor brons. Inom delar av kemi- och processindustrin har företag under mer än 100 år utvecklat metoder för att återvinna material, ta till vara energi och minimera spill.

I en kemisk process innebär varje förlorat kilo råvara en kostnad. Varje liter vatten som inte kan återanvändas ökar kostnaderna. Varje energiförlust försämrar lönsamheten. Därför har industrin steg för steg byggt upp system där resurser cirkulerar i slutna kretslopp och där restprodukter betraktas som tillgångar snarare än avfall.

Denna erfarenhet förtjänar större uppmärksamhet i diskussionen om den cirkulära omställningen. Alltför ofta riktas fokus mot konsumenternas val. De uppmuntras att sortera, välja rätt produkter och minska sin konsumtion. Sådana åtgärder har sin plats, men de förändrar inte de system som driver resursanvändningen från början.

Cirkularitet avgörs i hur produkter designas, tillverkas och används. Föregångarna inom processindustrin har förstått detta länge. De ser inte restströmmar som avfall som ska transporteras bort, utan som potentiella råvaror i nästa steg eller i andra produktionskedjor. Spillvärme används för att värma andra delar av verksamheten, biprodukter blir insatsvaror och vatten renas och återanvänds. På så sätt hålls resurser kvar i systemet längre. Detta synsätt borde få större genomslag i fler sektorer.

Hur bör det åländska samhället och företagen agera? Genom att i högre grad delta aktivt i omställningen. I stället för att fokusera på ett fåtal gröna trender behöver blicken riktas mot cirkulära lösningar och affärsmodeller som utvecklas kontinuerligt. Rätt satsningar stärker konkurrenskraften samtidigt som de skapar sociala, ekonomiska och miljömässiga värden.

De cirkulära strategier som fungerar bäst varierar mellan branscher och beror på var i värdekedjan företag verkar. Erfarenheter från forskning och praktik visar att omställningen kräver samverkan mellan beslutsfattare, myndigheter, företag och utbildningsaktörer.

Kunskap om digitala lösningar och effektiva logistiksystem spelar också en central roll. När företag i större utsträckning återanvänder, reparerar och återvinner produkter, komponenter och material uppstår nya flöden och förändrade transportbehov. Detta ställer ökade krav på samordning och ett mer helhetligt synsätt på resurser och logistik.

Den stora utmaningen är att identifiera och fylla kunskapsluckor. Många beslut i dag bygger på antagandet att vi redan vet hur framtidens hållbara system ska utformas. I själva verket befinner vi oss fortfarande i början av en lärprocess. Samtidigt finns en betydande kunskapsresurs i de ålänningar som studerar och arbetar runt om i världen. Deras erfarenheter och nätverk kan tas bättre till vara av både samhället och näringslivet. Att Åland dessutom har en egen högskola med möjlighet att utforma utbildningar och strategiska inriktningar är en unik resurs i denna utveckling.