En krönika om åsikter …

Jag har skrivit krönikor i Ålandstidningen ett antal år nu. Jag tror att varenda en har resulterat i någon uppmuntrande och glad kommentar. Vissa har beskrivits som mycket bra, av folk som kontaktat mig. Naturligtvis har jag, som den enkla människa jag är, tyckt att det varit trevligt med positiv återkoppling. Jag har nog inte riktigt reflekterat över att det finns en massa människor som tycker tvärtemot – att mina krönikor (eller snarare de åsikter jag framför) är dåliga, ogenomtänkta och rentav motbjudande! Folk har tagit avstånd, känt sig kränkta och stämningen har till och med varit upprörd på vissa arbetsplatser – på grund av någon av mina korta månatliga texter i Ålandstidningen (och i efterhand på min Facebook-sida). Men allt detta har jag fått nyligen blivit upplyst om av en vän som numera vill ha så lite som möjligt att göra med mig! Också det avståndstagandet delvis på grund av mina krönikor och Facebook-inlägg.

Jag funderar att det är jättemärkligt att ingen som tycker att jag har fel tidigare kontaktat mig, upplyst mig om alternativa synsätt och fört en dialog som skulle kunnat berika oss båda. Att inte tala med varandra om olika synsätt leder ju till allmän fördumning. Om någon tycker annorlunda i en fråga än vad jag gör behöver det ju inte betyda att den personen är dum, och inte heller att jag är dum. Det betyder sannolikt bara att vi, utgående från våra erfarenheter, har olika utgångspunkt i hur vi ser på världen.

Min uppfattning är att det finns olika sätt att göra saker rätt, och olika förhållningssätt som är gångbara. Det finns inte bara ett sätt att tänka och göra rätt på!

Om du inte håller med om det så tillhör du gruppen av människor som är så övertygade om sin egen förträfflighet att de tror att deras sätt att tänka, agera och leva borde anammas av alla andra människor. Det är dels en väldigt egotrippad och naiv syn, dels en syn som utgör grogrund för mycket ondska. Att tro att den egna åsikten eller synen på hur något ska göras är den enda riktiga är nog ett av de få synsätt som är riktigt dumt!

Man ska naturligtvis göra skillnad mellan fakta och åsikter. Om någon rör sig med ostridigt felaktiga fakta, av typen ”två plus två är fem”, så ska vi naturligtvis rätta till det. Men om någon tycker något underligt (?!), av typen ”man ska alltid stiga upp klockan fem på morgonen”, så är det bara att konstatera åsikten, fundera på om man kan lära sig något av den, och sedan gå vidare.

Jag har till exempel genom åren förfäktat åsikterna att enkel lagstiftning och enkel förvaltning är bättre än komplicerad sådan, att Åland är en mycket liten helhet som skulle må bra av att betrakta sig själv som sådan och inte i små konkurrerande delar, att det är viktigt att allt beslutsfattande utgår från vilka mål man har och vilka begränsningar som råder, att människan består av både kropp och själ, som bildar en helhet, att långsiktighet och helhetssyn behövs framom kortsiktighet och att det alltid är bättre att människor pratar med varandra än om varandra.

Jag förstår också att andra människor kan tycka annorlunda. Det vore sannerligen intressant att få byta argument med någon som tycker tvärtom!